pumpa!

jag fick min halloweenpumpa! jag satt och grävde fröna ur den med händerna ett tag, fick utslag över fingrarna, och de svider ganska förbannat mycket nu. duktigt, men det fick det vara värt! my black little cat boxades lite med pumpan och klöste sönder baksidan av den, innan jag tog över. duktig katt också!

men nu ska jag rusa iväg till jobbet. jag har typ inte lust?
äckeljobb (och bra kvalité på bilden. not.)

orange friday

det öser ner vatten. det ösregnade igårkväll när jag cyklade till jobbet, det ösregnade när jag cyklade hem, det ösregnade när jag cyklade till jobbet imorse, det ösregnade när jag cyklade hem, det ösregnar nu... tjohej vilket väder, gråare än såhär kan det nog inte bli liksom. och snö, SNÖÖÖÖ, när får vi snö? jussi är också hemma, och nu blir det att åka och handla strax. denhär dagen har haft ett magert och fagert innehåll: battery stripped i repris! tur att det är sista kvällen nu, och att man får sova imorgon.

gårdagens stadsvisit blev ganska okej, och resulterade i ett par benettonjeans för en struntsumma pengar (tio euro!). de är ganska så jäkla slim&fit och jag får gå och hålla in magen och låta bli att andas framöver, men hope we'll cope! och en vanlig violett logo-tröja. snygga höstfärgen liksom! och på bokhandeln sålde de kokböcker för 3 euro styck, så då var det bara att passa på. och sen, när jag kom hem stötte jag på brevbäraren som höll på att (utan framgång) trycka in ett tjockt paket i brevinkastet. min gröna adidas-hoodie, den var varmt välkommen, kan jag säga! den ropade jag hem på en nätauktion förra veckan, så den är gammal, men fortfarande i gott skick, och har en bra färg.


men nu blir det nog citymarket next. jag hade haft lust att skära ut en halloweenpumpa idag, men jag jobbar ju ändå ikväll, till lite senare än vanligt idag förstås, så jag får ju inte mycket ut av den. fira halloween? det är maskerad på en krog i stan, men jag tror nog inte det blir av. med tanke på hurudan vecka som ligger bakom, kommer jag antagligen stupa redan efter första groggen, hehe.

tidig torsdag

imorse när klockan började skrälla några minuter före fem, kändes det ungefär såhär: DÖÖÖDEEEN. om jag nån gång klarade mig flera veckor på att sova 2-5 timmar per natt, så hejdå gamla liv, jag fyller tjugo om en vecka och håller på att bli jättevuxen. NOT. tacka gud för energidryckerna, och det fina påfundet koffein. nu ska jag dra på mig lite mera kläder och gå in till stan. lönedag idag = shoppingdag idag: det är utförsäljning på bokhandeln, samt att jag har ett förmånskort till benetton. okej, so well then.

därtill kan jag förgylla min egen dag med att pryda bloggen med det taskigaste/knasigaste som finns i bloggvärlden: DAGENS OUTFIT!
-världens fulaste vita tröja från H&M
-svarta långkallingar som jag fick julen 1998
-spidermanstrumpor (censurcensurCENSUR)

det finns lite godhet i världen trots allt

fazers jul

FÖRRESTEN! julsäsongen inleddes ju i lördags! här är guds sköna gåva från himlen till människan: fazers julchoklad. oh holy macarony, den är så fantastiskt god. denna kloka varelse som en gång kom underfund med att äppel, mandel, körsbär, ingefära och choklad är en alldeles gemytlig smakkombination, VÄNLIGEN TAG KONTAKT MED MIG SÅ JAG KAN PRISA OCH LOVORDA DIG ETT LITET TAG VA. och inte nog med att smakar så himla gott; det nya omslaget gör ju hela kalaset tusen gånger bättre, och att julchokladen är en kaka på 300 gram... det blir för underbart för att vara sant! TACK KARL FAZER, TACK! you are a good man!

tre passande pass

tack och lov att den här veckan framskrider i en såhär snabb takt. det är ju redan onsdag! happy times!

imorse var det väckning 04:55. det är ofattbart surt att lägga sig närmare halv ett och stiga upp fem i fem och låtsas som att världen är en rolig plats att leva i. men okej; nu gäller det att inte klaga. jag har ju trots allt något att göra och behöver inte sitta och gå under av ångest mellan fyra väggar (=happy times igen!). igår kväll och iförrgår kväll jobbade jag flitigt på livsmedelsbutiken tillsammans med småtjejerna. jag trodde faktiskt att de var fysiskt mogna 14-15-åringar, tills det igår framkom att alla redan börjat bilskolan och fyller 18 inom det kommande halvåret. CHOCK! en av dem är halvrysk och talar världens skojigaste accent med en speed på cirka 1.000.000 ord i sekunden. en annan klär sig i knallrosa jeans (VEM köper knallrosa jeans...??) och den sista, S,... you name it.
S: ÅÅÅÅÅÅÅH VAD ROLIGT! i helgen blir det hemmafest hos MIG, för mina föräldrar åker till asien imorgon!
de två andra tjejerna: WEEEEEHOOOOOOO VAD RRRROOOOLIGT! *överlyckliga*
en av de två: ska de till thailand eller?
S: nej, de ska till gran canaria.
*lång tystnad och "what the duck" stämplas i allas pannor*
en av de två: kanarieöarna ligger ju inte i asien..?
S: nähä, men vad spelar det för roll. eller just det, det ligger ju i afrika. vad pinsamt!

hursom, imorse infann jag mig på samma butik klockan halv sex och skrubbade golv för det jag var värd. och imorgon med. och på fredag. om en och en halv timme blir det att städa ett snabbpass i stadshuset, och ikväll blir det att skrubba mera golv på samma butik.

JÄTTEORÄTTVIST. och här hade vi ju planerat in en rolig lördag i tammerfors, loppisshopping och gina tricot och indiska och skoaffärer och allt det där - tills någon vänlig själ idag påminde mig om att allt är stängt på lördag = alla helgons dag. så lördagen i tammerfors är alltså avbokad, och jag ville så gärna flytta det till fredagen, men är jag ledig en enda kväll denna vecka? svar noep. tur att min snälla lilla pojke köpte hem en ny tröstande krambjörn åt mig för ett par dagar sedan: en toffifee christmas edition ask! den tjoande layouttomten hade nog förtjänat att vara med på bild, but not this time.



dessutom: iförrgår kom den första efterlängtade julkatalogen på posten, och det var HobbyHall som var först ute med att bjuda på denna lycka i år. och hur länge hann jag glädjas åt att det snart är jul, innan H&Ms VÅRkatalog damp ner i brevinkastet och smälte all fantasisnö på momangen? japp, sådär 24 timmar. hallå, det är ju för fasiken bara oktober ännu och ett halvår kvar tills det blir vår. dessutom gillade jag inte vårkollektionen speciellt, den var mest bara tråkig och lite ensidig. mansavdelningen såg däremot trevlig ut.

BUT I'M A LADYYYY! (little britain imitation)

i tid och otid, H&M

thursday & sunday

yesbox, en ny måndag och en gammal helg ligger bakom. helgen har varit sjukt bra och WOWOWOW går genast till kategorin "saker man lever länge på". på torsdagförmiddag grejade jag på massor här i vår lilla 2rum&kök, packade katterna i transportboxen, ringde en taxi och tog mig till järnvägsstationen. det var sådär JÄTTEregnigt och JÄTTEkallt som det bara kan vara en oktoberdag, men jag hade varmt så in i norden där jag försökte förflytta mig från taxin till biljettförsäljningen och sen vidare till min perrong. till min packning hörde katt x2, i en lite för stor transportbox, katterna kattsandlåda med tillhörande sand (det är inte klok hur mycket kattsanden VÄGER), min resepackning samt min handbag. det fungerade sådär halvokej/bra, tills jag skulle ta mig upp till perrongen från järnvägstunneln. i trapporna kände jag hur jag snart skulle svimma och började tappa känseln i vaderna och i armarna, så jag tvärnitade och hade drickapaus och fortsatte de fem sista trapporna upp.

tågresan gick bra. kittysarna bråkar alltid i bilen, men tågresan gick bra, förutom att en hund satt och dreglade katterna i nacken ett tag. detta var ju inte till deras förtjusning, och inte till min heller, och jag var tvungen att täcka tackerna med x-antal tröjor ur min förpackning. den jobbiga hunden skällde som fan på dem ändå och jag höll på att sparka skiten ur den jäkla hunden.

min styvpappa hämtade mig vid stationen, och hemma hos familjen har jag tillbringat helgen. jussi kom upp på fredag när han slutat jobbet. katterna uppförde sig alla belåtelse; la inte klorna i lädersoffan en enda gång, åt inte på mammas blommor, hängde inte i gardinerna, använde sig endast av sin egna sandlåda, rymde inte ut och hoppade inte ens upp på matbordet... TIO GULDSTJÄRNOR till dem! :) hemresan igår i bilen gick inte lika väl som tågresan:som man kan se, trivdes de INTE i boxen, utan de jamade och gick på som ånglok i ungefär en kvart innan jussi sa att han verkligen inte kunde köra och lyssna till det där samtidigt. så de äventyrade på i bilen (och fortsatte sitt jamande) i en halv timme, och sov de tre resterande i min famn.

men för övrigt en fin helg. mycket god mat, lite rött vin, våfflor med sylt grädde, sällskapsspel, och till och med snabb visit till vasa på lördag. åh, finfint! nu borde jussi vara hemma vilken minut som helst, och jag börjar jobba om två timmar. bättre än inget, när allt kommer till kritan.

att kamma en tupp

när man drar borsten genom håret för första gången på sådär tio dagar, kan upplevelsen vara smärtsam och fasansfull. håret allra längst under kan nämligen ha försvunnit delvis, eftersom det istället taggat ihop sig till en enda stor hårboll. upptäckten kan förliknas med tio stycken tuggummin i håret, samtidigt, alla på exakt samma ställe (oh, ljuva barndom).

efter att jag slitit både kam och borste genom håret, har ett 75% håravfall ägt rum och min hårbotten värker taskigt mycket. håret som fortfarande sitter kvar på mitt huvud, ska nog få sig lite (och lite till) fructis-balsamering ikväll eftersom det faktiskt ser ut som dreadlocks. som jag inte skaffat, så vitt jag vet.

monsters inc.

hur börjar man en lämplig mening idag? jag vet inte. ute är det råkallt och det duggar lite grann och allt jag planerat göra idag har lämnat ogjort eller på hälft. på hälft är ju ett bättre alternativ, men i slutändan är det nog inte tillräckligt trots allt.

när jag ska handla lunch, är jag hungrig men ändå inte hungrig vilket resulterar i att jag inte får med mig någon lunch utan bara massa socker för pengarna. alla goda chokladpuddingar, alla finfina julkonfekter och julgodisar och alla goda bakelser och all god choklad och alla underbara erbjudandena på alla smarriga godheterna... mina fingrar bara väljer och vrakar bland allt som finns att välja mellan, till och med en fylld ohälsosam sandwich hade varit bättre än detta förfärliga slutresultat. jag måste skärpa mig, ta bättre hand om mig, jag spinner snart fast mig i ett häxhjul där kompensation blir regel nummer ett och det vill jag inte nej det vill jag ju inte inte inte inte inte men varför kan jag fanimig bara inte skärpa mig då, a blir b och jag vet hur det blir och ändå bara ÄSCHHHH

okej. min man är bäst i världen. av någon okänd anledning orkar han kväll ut och kväll in massera min nacke och mina tinningar och ge mig andningsinstruktioner, ut-in-ut-in-ut-in-slappna-av, och jag orkar kväll ut och kväll in gråta över samma saker, att jobbet har så få veckotimmar att erbjuda just nu som igen ger mig nämnbart små lönesummor, att jag avskyr att vara ensam dagarna i ända, att jag känner mig tjocksmock och endast förvärrar situationen hela tiden, och tusen andra saker
fastän jag vet att allt är bra och att jag har det bra men ändå måste jag vara så himla otacksam, fastän jag inte menar det och inte vill så bubblar det av olika anledningar till ångest hela tiden
ÅH TYPISKT

en lat liten saga

min fina man kom hem från jobbet, och frågade ifall jag ville följa med till gymmet. efter lite tvekande kom jag fram till att det faktiskt inte skulle skada, nothing to lose som det heter. jaha, så när jag hittat några halvokej kläder att ha på mig (baggy adidas och baggy tröja utan några avslöjande eller skuplturerande konstigheter) åkte vi iväg. detta inträffade för omkring 35 minuter sedan. nu är jag alltså hemma, eftersom:

-gymmet var en stor, ful och kal sal med mycket tomrum och det mesta anpassat för starka män som vill bygga muskler hellre än slimma kroppen lite grann.
- gymmet var fullt av sliskiga män i sliskiga trikåer som lyfte sliskigt tunga tyngder och dreglade på gymkvinnorna lite sådär i smyg.
- gymmet var fullt av apsmala och aptränade kvinnor som kände till allt om hur man tränar bäst och effektivast på ALLA maskiner, men som givetvis bara ville springa på springmattan eller cykla på konditionscykeln, som hade varit mina möjliga alternativ i denna hemska gymsal där mitt varje steg blev granskat av dom duktiga gymkvinnorna och dom sliskiga gymgubbarna.

därför viskade jag lite diskret åt jussi att det kanske var bäst att jag gick, efter fyra långa minuter innanför gymmets fyra väggar. som tur var, pussade prinsen på mig och sa att det var okej och att jag inte behövde vara ledsen (jag=jättegråtig i ögonen). sen flydde jag fältet och var fortfarande jättegråtig och nu är jag hemma och ska kompensera den välbetalda gymstunden med en liten promenad.

det krävs kanske tusen gånger mindre än en otränad, amatörisk me,myself&i tillsammans med ett helt gym fullt av tränade människor, duktiga människor, stirriga människor och smala människor för att jag ska sjunka ner i en knasig störtbölande hög mitt i bland dem. tur att vi slapp det idag. hejdå, nu ska jag promenera ilsket ett tag och komma hem som en ny människa. yeahlikethat'sgonnahappen.

upp-ner-måndag

ny vecka, ny måndag, nya tag. om en timme ska jag infinna mig på jobbet, och jag tror jag snart stressar ihjäl mig på att bara sitta omkring hemma om dagarna och jobba max 3h/dag. NICE LIFE! jag borde hitta ett bättre jobb, där arbetsrytmen var stabilare och säkrare, och där det verkligen fanns jobb, överhuvudtaget. nåväl, hoppas det blir bra på något sätt.

vad himla snabbt helgen gick också. lördag blev en bra dag; vi hyrde två filmer, drogfilmen 'candy' och michael moores dokumentär 'bowling for columbine'. michael moores dokumentärerär brabrabra! igår var vi hem till J, och käkade födelsedagstårta eftersom hans syster fyllde år. vi hade glömt hela kalaset och köpte en sista-minuten-gåva, en sån där som alla hatar att få... hehe. alltför pinsamt att ens säga det högt.

J ska jobba kväll alla andra kvällar, förutom idag, och det torde inte lätta på min rastlöshet och ensamhetsångest. rolig vecka ahead, meeen det kan ju bli annat än man väntar sig trots allt.
jag blir typ galen. nu ska jag slänga i mig lite tomatsoppa och sedan kila till jobbet. åh jag är lite för uppgiven nu.

allt och inget

ah, jag har vaknat för runtomkring en halv timme sedan och därmed sovit 10½ på raken, trevligt och behövligt! igårkväll blev en rätt bra kväll ändå, jag var och tvättade fönster på valio i några timmar bara på eftermiddagen, kom hem till buskatterna och såg några avsnitt sunes jul (som alltid får upp modet igen). jussi kom hem efter klockan sex nån gång, och klockan halv nio befann vi oss i tavastehus igen, plockade upp T&J på vägen och käkade gott och länge på pancho villa. de har förnyat menyerna där, tror jag, för i min sedvanliga fajitasrätt hade vegefyllningen blivit utökad med bruna bönor - bonuspoäng! jag var galet trött på vägen hem och somnade i bilen (och jag brukar ALDRIG somna i bil).

tidigare igår i tavastehus, fick jag efter lite hjälp från jussi en liten extra summa pengar på mitt konto (han = snel hest), och jag kunde gå och fika (eftersom jag inte hann äta mer än några tuggor äpple till frukost innan avfärd. jag satsade alltför mycket tid på hur kläderna satt och såg ut.) och hann även strosa lite på H&M, eftersom jag hade ganska mycket dödtid innan tåget hem skulle avgå.

jag är alldeles förälskad i höstens alla koftor, och i stort sett allt som finns på utbud på H&M i höst. den vita tunikan, ja tack!, och den violetta koftan, JAAATACK. och tusen andra koftor som jag också provade. och alla kjolar. och alla knappskjortor. och alla tröjor.

och sen fick jag ju mitt fika också. alldeles färskt och mjukt och varmt bröd med tomat, mozzarella och pesto. GOTT. smaksatt gröntte, som jag faktiskt inte smakat innan. men det var en succé och kommer definitivt finnas i skåpet genast nästa vecka!

och sist med inte minst, när jag ändå var på valio igår var jag fram och tillbaka till deras lilla shop, de där säljer de flesta valioprodukter för billigt pris eller ger ut dem gratis. de säljer till och med produkter som bara säljs i sverige också - och min stora besvikelse angående detta: till sverige lastas massa SJUKT goda yoghurtar i alla smaker och varianter, som dessutom de flesta av är laktosfria/laktosfattiga. och vanilj-yoghurten med hjortron och äpple åt jag alltid i fikarummet när jag jobbade där tidigare i höstas, och köpte hem dem där dom fanns att fås. och nu hittade jag den igår igen, vilken LYCKA! och så fanns det apelsin-morot också, som jag också köpte hem. fast den är fortfarande otestad.

nu ska jag hoppa jussi vaken. klockan är strax tolv och han sover fortfarande? vi har rispiroger och valios vanilla jordgubbskvarg till frukost, kan det blir mycket bättre...!

beautiful day!

i'm back home, luspank, hungrig, genomfrusen och lite ångestfylld. i tavastehus var det mörkt som i graven när jag anlände, av nån anledning. jag strosade runt på den döda gågatan ett tag, tills klockan var lämpligt mycket för anmälning till mottagningen.

en mycket munter farbror doktor som föreslog att jag skulle samla lite kilogram runt höfterna (????!) och att jag skulle tänka om två gånger ifall jag ville skaffa barn i senare ålder (!!!!!!!!!?). jaaaaamen givande samtal! min tid hos denna doktor kostade mig tio minuter. OCH DOM TIO FÖRBASKADE MINUTERNA KOSTADE MIG 110 EURO! h-u-n-d-r-a-t-i-o e-u-r-o EFTER folkpensionsersättningen! jag blev lite kallsvettig vid betalningstillfället, eftersom jag absolut inte var säker på om mina pengar skulle räcka till eftersom jag satt mig in på ett betydligt mindre summa pengar, varpå situationen skulle bli bra pinsam för min del. oh herregud. men efter lite pusslande med bankkort och kontanter fick jag kvittot i handen och stegade ut. och hade inte pengar till varken fika eller H&Ms fina klädplagg ELLER TÅGBILJETTEN HEM. jag var tvungen att bita mig i stenhårt i läppen för att inte få igång en liten och hejdlös gråtattack mitt på tavastehus' torg. jag ringde min snälla prins som genast lovade hjälpa. så efter lite om och men, är jag nu hemma i tryggt förvar.

jag borde byta om och cykla iväg till jobbet, men jag har fanimig verkligen inte lust. jag vill ungefär bara dra täcket över huvudet och ligga kvar där under resten av helgen.

bit bit

godmorgon från innehavaren till världens mest uppsvällda morgonögon. klockan är arla, men inte lika tidig som den brukar vara. jag ska häva i mig frukost och klä på mig lite vettiga kläder; om 45 minuter går tåget till hampton (=tavastehus), där ett läkarbesök först står på tur (som kommer kosta mig skjortan, typiskt) och därefter måste jag nog uppsöka ett café! det är alldeles för länge sen jag druckit cafe latte och fikat ordentligt. så lite shopp&dopp, så blir det nog bra!

det mindre skojiga är att himlen mer eller mindre funkar som ett vattenfall. jag kommer vara blöt som en dränkt kråka innan jag är framme. hava a nice day, nu är det frukost- och lite tepåsar-under-ögonen-time!

dumtorsdag

varför kommer dåliga dagar sällan ensamma? varför kan det alltså inte räcka med en HALV dålig dag, eller endast EN dålig dag? jag är alldeles uppgiven och har lust att gråta mest hela tiden. oberoende på om jag för fem minuter sedan slagit upp ögonen och klockan är 05:55, eller om bästa programmet kommer på teve just nu, eller om jag fyndat en bra sak på nåt loppis, eller om klockan är 22:15 och jag snart somnar stående, eller om jag talar ett bra samtal på telefonen.

jag gillar inte bittra människor; jag har svårt att lyssna på dem, att diskutera med dem och att även befinna mig i samma rum som dem. men jag går omkring som en dum zombie och får svallvågor av bitterhet över mig med jämna mellanrum. och jag låter dem skölja över mig, för att bara bli ännu deppigare och låta huvudet sjunka ännu djupare ner mellan axlarna. jag gillar inte mig själv. jag avskyr ju människor som är som mig nu.

inte ens åsynen på butiksbiträden som packade hyllorna fulla av julgodis idag fick mig glad.
dessutom cyklade jag hem i ett kallt ösregn, och mina katter är så små och har egentligen inte gjort något, men jag går omkring och är arg på dem, för ingenting alltså.

nu blir det nog en varmdusch. varpå jag ska ta mig själv i kragen. hejdå.

dumonsdag

idag fick jag min lön och det var en riktig generös summa pengar
varpå jag köpte mig en milkshake och en ny kofta med pärlknappar
och en födelsedagspresent åt prinsen och reserverade ett par fina
gummistövlar från marimekko och hämtade min nya vinterjacka på
posten och min finafina kisse är världens snällaste och ligger i
mitt knä och spinner och pussar mig på hakan nu som då och så
kom min kalle anka på posten också och snart är det ju redan fredag
och det innebär en dag i hampton och förmodligen innebär det igen
att jag äntligen kommer kunna köpa mig alla koftor och klänningar
som inte köpas i den här staden

och jag är världens olyckligaste människa.
jag är ledsen och jag har magknip.

mulet

vilken konstig dag. det är mulet ute och min mage gör ont som attan. varför har jag magknip varje dag numera?
jag är dessutom lika mulen till mods som alla tunga regnmoln på den kallgråa himlen är.

den lata kockens välsignelse, del 2

godaste och enklaste middagen i världen :) spenat- och morotsfiberspagetti och råkost, med denna sköna gudagåva som huvudrollsinnehavare.

plättstek på katt

när två katter befinner sig i köket, och det låter som att de skulle steka plättar och vispa grädde till, är detta antagligen inte vad de gör på riktigt. antagligen river de sönder alla pappers- och plastpåsar inom räckhåll (papperspåsen med bröd och plastpåsen med äpplen), spiller ut framglömd jos på golvet, gör sönder en blomkruka och dansar på bordet. överraska dem och tag lärdom därav: lären eder att se oskyldig ut.

halloumiost till folket

torsdagskväll har redan hunnit bli söndagskväll, fort har det gått. firandet av lillasyster gick bra, och det var absolut fantastiskt att träffa familjen igen. krogkvällen på fredag blev dock mycket lugn; värdens taskigaste band infann sig på scenen och spelade finsk schlager *wohoooooo!*. haha, till slut blev det så illa att jag höll på att börja grina... då var klockan två, och vi beställde taxi hem. maten var åtminstone himla god, trots att den vegetariska menyn inte var något att hurra för. tre olika vegealternativ, varav en var pizza och en annan kantarellfylld ugnspotatis. jag tog vegestek med halloumiost på salladsbädd. osten var det godaste jag smakat på ett bra tag: MYGOOOOOOD VAD DEN VAR GOOOOOOOD! starkt saltad och till konsistensen lik mozzarellaost, men smakade ändå (svagt) getost. jag var mycket nöjd med maten! till maten drack jag vatten, och på maten drack jag en varm lumumba och följde min mors exempel. den varma chokladdrinken var sådär halvgod, men smakade förbaskat starkt av konjak. fy fasiken. det gillar jag verkligen inte!

vi kom hem igår runt nitton, sen låg vi kvällen hemma i vardagsrummet med Js bror, som varit hos oss och sett till katterna medan vi var uppåt i landet. vi såg "son of rambow", som var en rolig familjefilm, och åt ostbågar till (nästgodaste chipsen efter alla dessa år av ostbågsfobi, haha). ikväll har vi crunchat tortillas och sett idol och BB, söndagskvällen har alltså varit finemang och jag är mätt som en tortillaplätt. imorgon har jag 2½ timme jobb (värt?).

nu blir det tandborstning, och därefter dykning ner i rena lakan med världens bästa man.
och all kärlek till familjen. vilken bra helg jag haft :)

till fem

jag fryser så in i norden.
det bästa sättet att få upp
värmen är väl att dammsuga,
men jag tror inte jag vinner
något på att göra det.
nästa goda sätt är att
diska i kokhett vatten.



det tror jag på.

sjukskriven

idag skulle jag faktiskt kunna titulera mig själv "SURKÄRRING OF THE YEAR 2008". så grattis till mig, till den nya titeln, och välkommen på kaffe med dopp närsomhelst nu.

den här dåliga dagen började egentligen igår:
1. jag infann mig på jobbet lite efter halv fyra. jag dammsög fjädrar och var flitig tills klockan nio. under dessa fem timmar, hann jag slå huvudet ett tiotal gånger, armen ett tjugotal gånger, tårna ett trettiotal gånger, och ryggsäcksdammsugaren hann skava sönder ryggen totalt på mig (den är rödblå idag).

2. igår skulle jag alltså låsa hela fabriken, eftersom jag var sisteman att lämna stället. fabriken ligger belägen på en väldigt taskig plats, där det bara är mörkt, mörkt, mörkt samt massa konstiga uthus. fabrikens maskiner knarrar, väser och ylar lite grann nu som då, och man får kalla kårar mest hela tiden. att låsa fabriken: lås efter lås efter kod efter kod. VEM sätter ett sådant ansvar på MIG, klantapa nummer 1? efter att jag fått bort känslan av att jag snart skulle misslyckas med utkodandet och få på tusen sirener, samt låtit bli att gråta några stressiga/barnsliga ångesttårar och peppat mig själv, skred jag till verket. efter många mycket oförskönade svordomar och förbannelser, var operationen avklarad och jag stod utanför den låsta dörren. jag ringde jussi och sa att jag var klar och J sa att han skulle komma genast. jag ställde mig i ett avskymt skrymsle för att vänta, så att ingen möjligtvis skulle se mig och gå på mig eller nåt sånt. det går någon minut, det kommer en bil och det är inte jussis silver-seat utan en bil från väktarfirman. oh herregud vad jag skäms. jag fattar genast att jag inte kan stå och gömma mig i busken, utan hoppar fram så väktaren bli skrämd och svär, och jag ursäktar tusenfallt mitt misstag, att jag slagit fel kod eller gjorde något annat fel, och mitt i allt ursäktande kommer äntligen J och jag säger "ursäkta och godkväll" och går innan väktaren hinner säga något mer än "jaha. så det var bara du, då, som inte kunde koda dig ut" i en jättesur ton. sen sätter jag mig i Js bil och börjar grina för att jag uppenbarligen är världens klantigaste och otekniskaste människa.

3. vi kom hem, åt, duschade, somnade. mycket gemensam tid den dagen. 40 minuter. hurra.

4. jag vaknade till en ny dag och till nya bestyr. efter alla morgonsysslor var jag försent på gång, och trampade som en galning på cykeln - i ungefär 2 minuter tills kedjan gick ur sin gängor och jag trampade tomt. i ungefär 10 minuter försökte jag få metallskrothögen (aka 'cykeln') till något användbart igen. när jag äntligen lyckats med detta kedje-spektakel, var jag JÄTTEförsenad till jobbet och JÄTTEOLJIG om fingrarna.

5. efter en timme på jobbet började jag må illa, och under följande 90 minuter kräktes jag fem gånger. sen var jag tvungen att inse att jag inte kunde jobba samtidigt som jag kräktes hela tiden, så jag åkte hem och är sjukskriven nu.

för att bota min kropp som mår konstigt har jag ätit isglass. isglass hjälper alltid och isglass botar allt. men jag måste hitta en ordentlig dunderkur tills imorgon: imorgon innebär ju österbotten och familjen och syrrans 18års-fest! jag vill verkligen inte missa det, och jag saknar mamma så mycket också......... ÅÅÅÅHHHH. dessutom är jag vrålhungrig och vill gärna käka nåt annat än isglass, men kylskåpet bjuder endast på följande alternativ: coctailgurka eller kattmat (eller möjligtvis gammal mjölk). nä tack...

den lata kockens välsignelse, del 1

jag ska till jobbet inom en timme, och jag har inte ens ätit ännu, samt att töntkedjan på töntcykeln hoppat av, IGEN, så timmen avkortas med den tid som det tar att gå istället för cykla. tur att det finns saker som blåbands varma koppen-soppor, som gör att en smarrig måltid är klar på nolltid. fast det är ju inte en måltid i sig, men till detta funkar varma smörgåsar galant! microns grill-funktion gör sig bra till hands, för en gångs skull; skivat bröd, tomat, pizzakrydda och ost på och sen är det bara att köra det i microgrillen.
min tumme är parkerad i arlset som ni ser.

fast jag fick ihoprört kokos/hallonkvarg till efterrätt (vad vore världen utan efterrätter?) i en handvändning för ett tag sedan, så nu ska jag bara ladda färdigt mp3 med nytt material, för att sedan kila till köket och få ihop middagen krafsad. idag är den trevliga kollegan inte med mig, så arbetstiden dubblas, och jag gäspar redan... imorgon blir det ett arbetspass klockan sju på morgonen, och nästa börjar halv fyra. och sen är det ju redan fredag! HURRRRRRRRRRRRA!

den lata kockens välsignelse, haha
blåbands "varma koppen" med tomat och basilika - nice and tasty

tisdag

jobbet igår gick väl mycket bättre än förväntat. jag dammsög antagligen sjutusen hektar golvyta med en dammsugare som var uppackad i en ryggsäck och vägde ett ton och skavde sönder hela ryggraden på mig. men det var chill, jag hade en arbetskollega med mig, så vi fick det fixat på bara tre timmar, och jag var hemma alldeles i tid och så, och hann umgås med prinsen med. vi städade på en fabrik som hanterade dun och fjädrar, tillverkar dunjackor och kuddar och täcken av dun och så. hela matsalen och alla toaletter och alla hörn yrde av dun: what a job att dammsuga liksom! om vi antar att en förpackning rentvättad dun hade fåtts ihop av ett tusental fjäderfän, dammsög jag liksom bara sådär upp tiotusen fåglar igår! ohmy.

idag vaknade jag (för femte morgonen irad) till att jag hade ont i magen. och ont i ryggraden, men detta av förklarliga skäl. hoppas jag snart skulle få något svar på det onda i magen... därtill är det tredje natten i rad jag vaknat till alldeles förfärligt smärtsamma sendrag i båda vaderna. vad beror detta på?? jag kan ju knappt gå idag, utan måste halta. ute är det såklart fantastiskt promenadväder, och jag skulle vilja komma mig ut innan jag ska iväg till jobbet. och dessutom fick jag sendrag i tårna igårkväll också. det är mystiskt och allt annat än trevligt.

meeen den här förmiddagen har jag hittills spenderat tillsammans med mina busiga kittysar och lite doris kex, och fortsättningen på dagen verkar se ganska liknande ut, hehe. och min syster fyller 18 idag, grattis och hurra till lilltejen :)

bad kittys 1 & 2


världens godaste kex!

nya startskott

måndagsförmiddag och en trevligt värre helg ligger bakom. lördag-söndag hann innesluta massa chillande, massa god mat, mycket städande och mycket diskande, sovmorgnar och så igår var även pärlan på besök. finemang! det framkom att essi också gillade rispiroger (som är min största drog i matväg!), så vi gjorde alltså lunch/middag på rispiroger och grekisk sallad. desserten bestod av kladdkaka och naturgodis, ah, det var gott som fan.


jag har även sett vad buskatterna hittar på här om dagarna, mellan sju och fyra. herregud, det är nästan traumatiskt och jag vågar knappt stänga om dem ensamma medan jag rusar till butiken snart och köper hem det som kylskåpet törstar efter, dvs mat, i högsta grad.


och vet ni - låten jag allra minst trodde att JAG skulle gilla, kate perrys 'i kissed a girl', snurrar på i mitt huvud nonstop. den finns till och med på min mp3. jag har blivit knäpp eller så.

cleaning out my closet

imorse vaknade vi till ett himla oljud klockan halv elva. vår lilla katt hade fastnat med huvudet i handtaget på en (himla stor IKEA)papperspåse och for runt i lägenheten, vettskrämd med påsen slängande runtom sig. jag for upp alldeles nyvaken och jagade den flygande påsen tills jag fick fast den och katten slet sig lös och gömde sig bakom ett skåp till en timme framåt.

det har ösregnat ute mest hela dagen, vi har städat i ungefär fyra långa timmar, och nu är äntligen det mesta skinande rent. vi körde på en riktig middag också: billys nya micropizzor med mozzarella och pesto. hurra, fräscht och färskt och gjort för en lördag som denna, haha. nu återstår bara att diska lite grann och baka lite kladdkaka (igen, yep, det stämmer), eftersom det nalkas besök imorgon.

och by the way så är varm choklad gjord i alpros soyamjölk bland det godaste som finns.

great success!

MAN KAN JU NÄSTAN INTE FÖRSTÅ ATT DET ÄR SANT! det är fredag, hurra hurra hurra, liksom! hejdå att städa på fler åldringshem och hejdå allt annat med - nu undrar jag bara var fasiken jag ska jobba nästa vecka. ingen vet, och jag får typ magsår av det.

igår fick jag minsann till de där hallonbullarna också. fast jag hade ett konstigt och lite smådåligt recept på själva degen, och ni förstår: det lönar sig alltid att äta av den ogräddade degen när den ser jättegod ut med ditsmetad fyllning och allt. sällan degen börjar jäsa i magen och magen blir alldeles förfärligt bubblig, haha... men goda blev de ändå, fyllningen är världsbäst. jag ska ha fikatajm hela tiden i helgen!

planerna för helgen är: NADA! vi är båda lediga, vilken jäkla tur, och jag vill typ sova klockan runt. jag har kronat varje lunchtimme med en duktig piggelinkoffeinkick, dvs 33 cl battery stripped, denna vecka. battery-drycken till min LoveList top10 på momangen alltså!

därtill ett samtal med en dement dam:
jag: goddag! vi ska städa lite grann!
damen: GODDAG! vad är det du har med dig??
jag: en dammsugare.
damen: ursäkta?
jag: en dammsugare! *harklar mig*
damen: jaha. *paus* vad är det du har med dig? *pekar på dammsugaren*
jag: en dammsugare... *halååå...?*
damen: ursäkta?
jag: EN DAMMSUGARE!!
damen: precis en sån har jag också!

damen: jvkjabaflöjakhgkjabaj!
jag: ursäkta?
damen: jhauifbriubiebewt!
jag: jaaa... eller näää *fattar ingenting*
damen: hur menar du riktigt? eller nu vet jag vad du menar! du menar ju förstås att... att... att... (plus hundra "att" till)... oh gud, jag tror jag håller på att bli galen! *skrattar som en galning* men vet du, jag tycker om barn som dig! du ska hälsa din mamma!

sure my horse att jag ska. happy weekend och great success!

katt lika med bulle

HALLÅ?! KAN NÅGON GE MIG EN SYMASKIN ELLER?
(p.s. jag hatar alla mina kläder.)

OCH KAN NÅGON GE MIG EN KLÄDNYPA ATT KNIPA FAST KATTKÄFTEN MED??
(p.s. jag hatar inte min katt, MEN den är förbannat irriterande just nu.)


nu ska jag iväg till någon som kan sälja lite livsmedel åt mig, för jag vill typ baka bullar. det vill jag aldrig, för jag tycker det är jobbigt att jäsa degen,
men de här har en fyllning gjord på hallon och mandelmassa och är typ världens godaste.

äh, hejdå.

femton

igår efter att prinsen äntligen kommit sig upp ur sängen och vi ätit frukost, och legat i sängen ett tag till och druckit mycket pepsimax och lyssnat många bra låtar, gav sig jussi ut på springrunda och jag gav mig ut på en skönpromenad. det blåste förbaskat mycket, men annars var vädret utmärkt och det yrde massa gula höstlov omkring. jag ringde ett långt och behövligt samtal till pärlan också.

jag kom hem innan jussi (som för övrigt sprang 25 kilometer för han tyckte det var roligt. ja, jätteroligt, eller hur, eheheheh...) och satte igång med att baka chokladbollar som jag gått och snålat på i en hel vecka nu. jag försökte ge dem lite extratouch och doppade ett tiotal av dem i choklad innan jag strödde på kokoset, men jag hade nog valt fel choklad och jag måste slipa receptet lite grann innan det blir bra. goda blev dom såklart, det blir ju chokladbollarna alltid, och det finns ju typ bara fyrtio stycken i kylen nu så, hehe...

och sen imorse hade jag sovmorgon till tio i sju (HALLELUJA LIKSOM, vilken finemang start på veckan!), och hade en konstig dag på jobbet. som sagt: denna vecka gäller städning av åldringshem, och det luktar alltid apa i dem och de dementa patienterna och döva åldringarna är snäppet mer än jag klarar av. som tur är, har jag en kollega med mig denna vecka, som sköter snacket väl.
jag menar, när en gammal dam för sjunde gången frågat vad sladden till dammsugaren är för något, och vad i helskotta dammsugaren riktigt är för nåt, eller när en annan dam sitter i en fåtölj och upprepar följande monolg för femtonde minuten i rad:
-jag går bort.
-jag går inte bort.
-jag går bort.
-jag går inte bort.
-jag är död.
-jag är inte död.
-jag är död.
-jag är inte död.
...vad ska man tänka då? en gubbe försöker sälja sin näsduk till mig. en dam går hela tiden vilse på avdelningen och tror att jag är hennes personliga sköterska. åååååååh....
fast för att peppa mig lite grann, hade lönekvittot trillat in genom brevluckan idag. imorgon väntas alltså en mycket trevlig lönedag och ett mycket trevligt klirr i plånboken.

nu ska jag iväg och handla mat och hämta ut mitt paket från h&m på posten. nice times!

chokladdoppade kokosbollar!

1-2-3

det är söndag igen, och helgen har passerat lite för snabbt. vi jobbade båda igår, jag var visserligen hemma ett och jussi var hemma runt tre, men att man blir tvungen att vakna tidigt och sen jobba... det gör att det känns som att hela lördagen faller bort. men inget mer med det, det blir väl hoppeligen snart ny helg.

och helgen i stora drag:
på fredag hade jag sovmorgon nästan, eftersom jag började jobbet först halv sju (eller skjutsen kom halv sju). det var städning av åldringshem på gång. och såhär är det, hjälplöst sant: dementa gamla människor är ungefär 175% mer än jag klarar av. jobbdagen tog i alla fall slut redan klockan två, jag kom hem till ett vardagsrum som var nyinrett med en 42" television! eh ja, hejdå lilla fina 26 tummare, och hej till det nya hemmabioliknande fenomenet. jag blev varm för tanken på den dyra dumburken först när den stolta/glada/ivriga/lyckliga herr johansson visade hur fina fotografierna såg ut från den stora skärmen. när jag sedan undrade vad fasiken detta ting kostat oss, snurrade han lite på huvudet/ögonen/händerna/fötterna/kroppen och sa att vi vunnit den i en tävling.
a) har jag deltagit i en tävling där man kunnat vinna en 42" tavelteve?
b) har han deltagit i en tävling där man kunnat vinna en 42" tavelteve?
c) brukar vi överhuvudtaget delta i tävlingar där man kan vinna saker?
d) brukar vi överhuvudtaget vinna tävlingar vi deltagit i? (sannolikhet 1/100000000)

efter mycket om men, framkom det hursomhelst att vi inte vunnit den (surprisingly), utan att herr johansson stoltserat med ett litet stycke mastercard och ett stort stycke cash vid butikskassan. MEN VAD GÖR VÄL DET ATT VI ÄR FATTIGA FÖR ETT ÅRTIONDE FRAMÅT - VI HAR JU EN NY TEVE!

igår tillbringade vi kvällen under en skållande dusch, efter att vi båda kommit från jobbet, städat lägenheten lite grann och gjort mat, och därefter framför teven. vi försökte kollade sex and the city filmen, men jussi tyckte den var tråkig som fan, så vi spolade vidare till följande, som var the strangers. och ååååååååååååååh: jag HATAR verkligen skräckfilmer. jag såg typ de fyrtio första minuterna av den med händerna för ögonen och satt och läste cosmopolitan med mp3 i öronen resten av tiden. det var en uppenbart dålig skräckfilm, men it doesn't take much för att få mig bakom soffan. vilken befrielse när bigbrother sedan börjde och jag fick pausa skitfilmen.

och idag: inga planer. J sover ännu (jag försökte väcka honom för en timme sedan, men han hyssjade mig och sa att morgonen är för arla för några diskussioner ännu. yeah right.) och frukosten skriker på mig i köket. jag ska skiva äpplen.

och last but not least: bildbevis på vad som skett i vardagsrummet!

jag gjorde en betydligt mindre investering i dessa drycksglas... de är gjorda av 100% återvunnet glas! fina och bra och vadheterdet, ekologiska?

pizzaperjantai!

vad ska jag skriva, jag vet inte

men imorgon är det jobb som gäller (skitjobb) och igår och idag har jag städat åldringshem (kill me), och hela nästa vecka ska jag lyssna på de dementa åldringarna med. oh herregud.

jag känner mig lite för stor förmitt skinn just nu
och det är en definitivt obekväm känsla. och åååh, det är ju fredag...

tant lotta på godisuppköp

sablar vilken dag. jag är galet trött, har ätit sjukt mycket och mera väntas, och imorgon är det redan torsdag, vilket innebär snar helg! det har varit en mycket vacker höstdag idag, och de flesta flaggstänger står i halvstång och det ser allmänt vackert men sorgligt ut.

innan jag kom hem, stannade jag upp vid butikens chokladhyllor. mamma plus liten pojke ska köpa tuggummi, jag hör pojken fråga: "varför köper tanten choklad?". jag ser mig runt för att komma fram till att vi är de enda vid godishyllorna. mamman svarar till pojken: "tanten vill säkert ha choklad! men vi tar bara tuggummi."
eh, okej:

är jag en tant?!

och som extra parentes här va: YESBOX, det är gratisfleecen man fick som gåva från H&M, och den är jäääääääääätteskön och jag har på mig den varje dag! antagligen är det den som ger mig "tant"influenser...

chilly and hot

höstvädret är alldeles fantastiskt! imorse när jag cyklade iväg hittade jag två röda plusgrader över nollstrecket på termometern, men när jag steg ut genom valios dörrar klockan halv två var det som att sommaren upprepat sig för ett tag igen. den mjuka värmen, samt alla röda och granngula träd gjorde mig till en lyklig_flika_på_cykel_88 :)

sen kom jag hem och fick på teven efter ett tag. sen fick jag på klart vad som hänt uppe i österbotten i förmiddags och hur förtvivlatjävlahjälplösthjärtlösa människor finns det egentligen??? jag hoppas att den förbannade massakern inte ska dö den här gången, utan att han ska ansvara för sitt och för sig när han får upp ögonen igen, för han har fanimig en förbaskat stor börda på sina axlar nu. och det inträffade ju bara 25 kilometer från hemstaden ändå, och det känns sorgligt hursomhelst.

från a till ö då, så var vi och hämtade klätterträdet åt kittysarna igår och monterade upp det i typ tre timmar. det är ju inte världens mest 'blingbling'-aktiga inredningselement men det torde hålla kattklorna borta från soffa & tapeter åtminstone, och då får det nog fungera, eheheh...
efter att vi fått upp trädet igår, hursom, var det redan lite mörkt och jussi ville ut på springrunda och jag följde med på cykel. hösthimlen är verkligen underbar, jag ääääääälskar stjärnorna. himlen var vacker imorse klockan halv sex också. himlen var mest alldeles mörk och stjärnklar, men där det började bli gryningen var den violett och lite persikofärgad. ni vet sånadär saker som man lever tusenlänge på. och varför har man aldrig med sig kameran när man verkligen behöver den som mest?

en söndagsmorgon

vi sov elva timmar på raken och jag gick upp och hämtade dricka till sängen och sen låg vi bara kvar och lyssnade damien rice' 0-skiva om igen. prinsens armar är alltid så varma och starka och jag blir så lugn och trygg och nästan gråtfärdigt lycklig när jag kan krypa upp tätt intill honom och bara bli kvar där, hur länge som helst.

söndagseftermiddag, och jag tror jag ska baka morotskaka idag. morotskaka är det bästa.

saturday night

sköna lördagskväll och vi sitter hemma och äter fazers röda choklad och dricker rödvin. fastän jag inte gillar rödvin speciellt mycket, men vi prövade något nytt rekommenderat från sydafrika och jag har smuttat på samma glas i två timmar nu. vinet = inte så jättegott.

mitt besök hos frisören gick mycket bra, och jag kom undan med 90 euro. oh herregud. jag kom hem och betalade ytterligare 130 euro för ett nytt från-golv-till-tak-klätterträd åt våra katter, som borde anlända till vårt postkontor senast på tisdag. detta berättade jag för katterna och kliade båda lite extra bakom öronen så att dom skulle förstå hur snälla de borde vara de kommande tio åren för att visa sin tacksamhet för det fina nya (kommande) klätterträdet. såhär visade rudy sin tacksamhet: hon blev vild som en sate, rusade runt i hela lägenheten och klöste på tio sekunder sönder en bit tapet i sovrummet. sovrummet som var det enda rummet vi inte behövt tapetsera eller göra något åt. vi satte oss på sängen med jussi och grät en liten skvätt och var asförbannade och jussi ville köra katterna till katthuset i tavastehus genast följande morgon. han skrek till och med i högan sky hur mycket han önskade att vi istället haft barn som fattat att man inte kan göra så (J = verkligen jättearg och utom sig av ilska när han till och vill ha barn!). jag vaknade mittinatten och båda katterna låg bredvid mig i sängen och spann högt, och jag ville absolut inte ge bort dem längre, och det ville inte jussi heller göra när de varit duktigt tacksamma hela dagen nu.

nu ska vi hämta pizza, hurra va!

the cat from hell - rudy.

det har blivit höst

tiden rusar iväg liksom, och imorgon är redan sista vakna- klockan- fyra- fyrtiofem- morgonen.
vad jag ska göra nästa vecka har jag såklart ingen aning om, och ingen annan vet heller, men ifall någon skulle vilja ge mig ett nytt trevligt jobb, så tackar jag gärna ja. ett trevligt jobb torde vara ett sådant där jag kan jobba måndag-fredag, sju till halv fyra, och där underchefen inte är en jävla surkärring som ringer varje måndag och vill att jag ska jobba på lördag. för det gjorde nämligen surkärringen i måndags, och fyra veckor på raken nu har jag alltid haft (de totalininbillade) lördagsplanerna på klart på måndagsmorgon när hon ringt. inte denna gång. jag tog en liten replay i huvudet, där jag intalade mig själv att jag gått upp tidigare än henne varje morgon, eftersom hon jobbar mellan sju och halv fyra, och jag mellan sex och tre, samt att jag gjort min fullpliktiga arbetsvecka som är angiven i arbetskontraket, och att jag inte är den enda arbetstagaren inom företaget som kunde sättas på jobb på lördag. surkärringen kan väl lika gärna göra skitjobbet själv, tänkte jag, och sa att jag verkligen inte förmådde mig till att tacka ja till det fantastiska erbjudandet för att jag var tvungen att motarbeta magsår den hela kommande helgen.

dagens orsak till depression hursomhelst: coldplay spelar i globen om, vadå, en timme eller så, och infinner jag mig där? NÄ. och varför inte? för jag sitter hemma och har nyligen käkat rispiroger. bra orsak eller? NÄ. (käregodegud,gemigenandrachanstillattsedemjagkanjuintedöinnandetellerhur?)
och den som utstrålar någonslags skadeglädje angående detta gentemot mig ska fanimig få se på andra bullar.

dagens följande orsak till depression: det har blivit höst och jag behöver en braskönvarmfin kofta, men jag hittar ingen någonstans! och var hittar jag lämpliga skor? och mitt hår ser ut som en ihopräfsad lövhög, och min kropp ser ut som en ihopknådad semledeg (men detta bryr jag mig inte i, eftersom bikinisäsongen är över för ett år framåt nästan och jag har ett helt halvår på mig på att fortsätta göra ingenting åt saken. sablar.), och min garberob ser ut som ETT JÄVLA PRAKTEXPEMPLAR PÅ FULA KLÄDER FRÅN NITTIOTALET. ge mig mycket pengar och massa nya kläder, så skulle jag vara så jättetacksam tack!

istället för att investera lite i min nödbeklädda garderob, så måste jag först ta itu med mitt hår. i tisdags fattade jag att jag var tvungen att fixa håret illa kvickt, inom cirka fyra dagar. efter att med min citycykel ha rundat varje frisörsalong i stadskärnans närliggande områden, listade jag upp de billigaste och gick intill två stycken för att be om en snabb tid för en totalmakeover. nästa snabba tid som utlovades var antingen sjunde oktober eller sextonde oktober. mitt på dagen. eh, va, tänkte jag, tog ett visitkort på vardera ställe och sa att jag återkommer. sen ringde jag runt till de tre följande på min billiga lista. HAHA, vilken dålig framgång. till slut gav jag upp och tänkte att jag får fixa luggen själv och jussi får färga håret. idag såg jag mig i spegeln och fattade att jag verkligen måset uppsöka en frisör, om det så vore det sista jag gjorde och var tvungen att gå i evig pengaskuld efter det. jag ringde upp hairstore, som absolut är i den dyraste ändan av hårservicerna i stan och fick en tid till imorgon, genast efter jobbet.

fast jag vet inte vad jag ska göra med mitt hår, så om frisören ser god och pålitlig ut, får jag ge henne fria händer. det blir alltid spännande! en gång gav jag en konstig gammal dam fria händer, men var tvungen att stoppa henne eftersom hennes vision var att lägga violetta och orange slingor i mitt svarta hår. HALLÅ...?? hoppas det inte kostar över hundringen, så är jag så nöjd så.

nu ska jag slänga mig i duschen och sedan slänga i soffan och se på idol. därefter slänga mig i sängen och slänga tanken på den tidiga väckningen åt sidan. imorgon är det fredag och det är en skönskönskön helg som väntar. utan några planer. sånt gillar vi.

...

feber
och
dödlig
huvudvärk.


trevlig helg.

abcde

a. det har ÄTNLIGEN blivit fredag.

b. eftersom i have to blow my nose varannan minut, och jag valt vanligt handpapper till genomförande redskap så är allt mellan ögonen och överläppen torrt, rött och sårigt. jag ser sådär jättesexig ut, speciellt nu som jag lagt på massa blänkande vaselin (vi hade inget annat!) som framhäver det hela.

c. den jävla kedjan på den jävla cykel hoppade av idag på den jävla hemvägen. och jag var så förbannat arg när jag trodde jag var tvungen att gå och leda cykeln de sista 4 kilometrarna, eftersom jag inte fick på det oljiga helvetet själv. men som tur var, hade jussi slutat jobbet tidigare idag och rusade iväg för att hjälpa mig. snäll pojke. sur (men dock tacksam) lotta.

d. jag kom mig hem och la mat åt katterna. på eftermiddagrna brukar dom nämligen vara vråååålhungriga, och jamar och klättar sig upp längs benen och får ett himla liv, men av någon anledning så var dom inte hungriga idag, den svarta smakade och den gråa la sig och sov. orsak: de hade hittat väskan jag haft upp till österbotten i helgen, som fortfarande innehöll deras koppel, deras handdukar samt en nästan ny burk kattgodis. och på ett magiskt vis hade de krälat burken ur väskan, fått upp locket (it doesn't take much å andra sidan) och ätit upp innehållet. de hade lämnat en godis i den skramlande burken. jaså. den svarta katten har kväljningar, men den grå ser allt bra nöjd ut.

e. idag skulle vi ha texmex, men vi backade ur, eftersom mitt smaksinne är ur funktion för tillfället, vilket i sin tur betyder att jag skulle ha missat den euforiska smakupplevelsen i hela texmex-kalaset. eh, så nu käkar vi spenatsoppa istället. köpt spenatsoppa. direkt i micron och ut igen. smarrig fredagsmiddag va. NOOT.

blow

okej, it can always get worse. jämfört med idag, kan man knappt kalla gårdagens motvind för blåst överhuvudtaget. den hade duktigt kämpat sig starkare under natten och blåste inte längre 100m/s, UTAN MILJONER METER I SEKUNDEN. till och med nedförsbackarna kändes som uppförsbackar och min timhastighet var cirka 200 meter i timmen.

det allra värsta med att cykla i en galen motvind, är cyklisterna man MÖTER. för dem ser cyklandet ut som en dans på rosor, de kommer i ilfart emot mig, förbi mig, och de behöver knappt använda pedalerna! sånt blir man ju jättepepp av!

hälften av vägen cyklade jag bakom en dam hade klätt sig mycket besynnerligt. denna dam, runtomkring femtio kanske (ja, jag såg henne framifrån och bakifrån, eftersom vi stannade i samma röda trafikljus), med övervikt på sisådär 10-15 kilogram, hade klätt sig i en pastellrosa OVERALL, som tagen ur the 80's. VEM klär sig i en overall redan i september, och vilken icke-för-stunden-slalom-åkande eller över-tio-årig människa drar på sig en overall och tar en cyekltur iklädd den... frivilligt??
jovars, som att den rosa overallen som satt lite för tajt på själva damen inte hade räckt, för hela kombinationen var ett kaos: på fötterna hade guldfärgade ballerinaskor (!!!!!) och hon hade kavlat upp byxbenen på sin all-over-dräkt. det såg ju snärtigt ut. barfota i en vinteroverall. sen hade hon dragit en halsduk runt huvudet, så att den fungerade som ett pannband, men resten av den på tok för långa halsduken fladdrade i ryggen på henne. haha, men fatta ballerinaskorna...

och för övrigt så är det ju onsdag, vilket innebar att min kalle anka väntade på mig hemma när jag kom hem från jobbet. jag har gjort en feta-pastasallad och väntar på att herr johansson ska komma hem med lite rispiroger till salladen. för vad är väl inte godare än rispiroger med smält ost...? ah, i like it! sen ska jag sova middag tills imorgon bitti typ.
tack
och
hej!

paraply, anyone?

1. helgen är förbi och kräftskivan ligger BAKOM. det blev inte heelt alkoholfritt för min del, men jag var i den klaraste ändan av oss alla... det var en lyckad skiva hursomhelst, det började med att vi hade tusen problem med att fixa en kattvakt till den tiden vi var borta, och efter mycket om och med, satt katterna med oss i bilen 350 kilometer upp. jo tjena vilken cirkus. katterna tyckte antagligen att inget någonsin varit så roligt som att sitta i baksätet i den lilla transportburen jättelänge. men we made it, och vi är home safe igen.
vi gick och la oss runt halv fem på lördagsnatten/söndagsmorgonen och var uppe på benen efter nio, och jag kände iiiinget av förra veckans långa skönhetssömn. jag var alldeles finito, och det var jussi (aka chaffisen) med. nu har han lovat vara nykter tills han dör.

2. eftersom jag inte längre är sjukskriven, jobbar jag givetvis igen. men jag har bytt jobbplan IGEN och är så stressad att jag ungefär får magsår. jag måste hitta ett nytt jobb snart. nu och två veckor framåt är jag fortfarande på valio, gör ett riktigt pissjobb, cyklar till jobbet till klockan sex varje morgon, och jag haaaaataaaaaar att vakna så jävla tidigt som kvart i fem om morgnarna. det betyder att jag måste lägga mig senast halv tio, och därmed missa BigBrother (ja jag vet: det är skitskoj att skratta åt andra människors dumhet och misstag).

3. igår var vi och gjorde en 30 mils chaffisrunda åt Js bror, och var hemma igen exakt 23:55. och när man efter kvällsmål, kvällsdusch, teeth brushing och kattmatsservering kommer i säng tjugo i ett, och man ska vakna kvart i fem, så DÅ kära vänner, börjar en sådan ångest stegra i bröstet att man knappt kan andas, för att ens tala om att sova. men till slut somnar man av utmattning, men fortfarande i tron om att man ska försova sig följande morgon, och man är på sin vakt hela natten. NICENIGHT.COM. jag var pigg som en mört ett tag när jag vaknade, men det var övergående. klockan halv nio höll jag på att somna stående.

4. förutom den äran att vakna mitt i natten idag och tanken på att göra det i två veckor framåt, drabbades jag av en sådan sjuklig längtan att göra en brasa av min cykel idag att jag nästan blev rädd! som sagt: när klockan äntligen börjar närma sig två, och man börjar ha jobbet gjort och man äntligenäntligenäntligeäntligen får gå hem, DÅ ÄR INTE ÖSREGN något man önskar sig sådär mest av allt i världen. men idag bjöd himlen på ösregn och jag drog huvan på mig, för vad kan man ändå? -inget annat än sura som fan, och det hjäper ändå inte ett dugg. jag sadlade min tvåhjulade häst och satte av hemåt. på sex kilometer hade jag medvind EN gång i två sekunder och det var när jag korsade en väg.

efter en dålig dag på jobbet, är alltså INTE ÖSREGN OCH EN HELVETES MOTVIND något man önskar sig. och jag var jätteförargad och tänkte att "duktigt jobbat, jesus, dethär fixade du fint". sen kom jag hem, och ville genast göra iordning min fina cykelbrasa. brasan blev inte av, jag la mig genast på soffan och läste dagens post, J kom hem och vi crunchade lite grann, varpå vi la oss i sängen och powernappade. i över två timmar. BRA JOBBAT!


5. under tiden som jag skrivit detta, har min svarta katt gjort allt för att distrahera mig, eller alternativt förstöra mitt liv. den har exempelvis tuggat på alla elsladdar i hela vardagsrummet, försökt riva ner tapeterna, försökt kväva sig själv i en plastpåse, klättrat på TVn (den förbaskade katten är ganska för jävla stor för att kunna klättra på våran tavelteve och samtidigt se ut som en smidig gasell som inte aaaalls kommer förstöra hela teven på fem sekunder), bitit mig i nacken, i håret, i tårna, i armen, samt hoppat med dens femton centimeter långa vassa klor RÄTT i ryggen på mig. och nu är den svarta katten hjälplöst inlåst på toaletten där den banne mig får lugna ner sig ett tag nu. tur som är, så är det ändå en katt och inte ett riktigt barn, då hade vi ju redan gråtit och hittat på annat man kunnat göra en brasa av än en cykel.

whoopie

jag vaknade för ½ timme sedan! hur kan det komma sig att en människa verkligen är kapabel till att sova över tio timmar flera nätter irad? nu när jag varit sjuk har jag bara legat och slappat, en dag sov jag 17 timmar av dygnets 24! i på raken, men i flera omgångar. men jag är ju åtminstone utvilad till jobbet nästa vecka och inför helgen också. och så har jag hoppeligen tillräckligt med speed för att städa ren lägenheten jättesnabbt idag, innan jussi är hemma från jobbet.

men time to få igång dagen. nu ska jag ge katterna en liten stund utomhus och därefter tar jag dammtrasan i näven. ha en bra dag!

det är gött!

nu börjar det ljusna i horisonten! idag mår jag nästan helt suverääänt. det tänkte jag imorse också när jag vaknade, första morgonen på nio dagar som jag vaknar utan mag/svalg/bröstsmärtan. fantastiskt! jag blev så pepp på momangen att jag var tvungen att rusa köket och hälla upp ett glas iskall (och kolsyrefri, typiskt nog) fanta free och dricka i STOOORA klunkar bara för att bevisa att jag var botad. helt botad var jag nog inte, eftersom de stora klunkarna fortfarande inte passade magen, men imorgon är jag helt säker på att jag kan köra till med en tortillakväll med alla tillbehör och efterrätt! jag är faktiskt vrålhungrig hela tiden efter en vecka i total fasta, och vill ha det mesta att frossa i matväg just nu, heheh... till och med ostbågar, som sagt, och that's not OK!

vad som hållit mig till sinnes under den senaste veckan har varit min hängivne prins, som haft hand om mitt näringsintag. han har fixat hem naturdiets kaloridrycker och apotekets egna näringsdrycker, samt mineralvatten och actimel med mjölksyrebakterier. så det lilla jag fått svalt, har åtminstone varit näring. utöver detta har även vindruvor och isglass hört kosten till, även om det sammanlagda antalet vindruvor var ungefär åtta och isglassarna bara kunde avnjutas till en femtedel åt gången.




men jag är sjukskriven veckan ut, och imorgon är jag troligtvis inte så sjuk längre att jag inte skulle orka städa upp och damma av den här lyan under förmiddagen. det ska bli skönt med helg, vi ska åka upp till österbotten på kräftskiva hemma hos familjen på lördag. jag får ta hela kalaset alkoholfritt, men bättre än inget, jag har ju åtminstone frisknat till tills helgen så :)

ett ord till

det är bra att gå in och se hur ens bankkonto mår ibland också. OCH JAG MÅR BANNE MIG INTE BRA EFTER ATT HA SETT HUR MIN EKONOMISKA SITUATION MÅR. och precis som man verkligen måste hålla in med pengarna, måste man gå till hälsocentralen, betala ÄNNU en gång för att träffa doktorn, för att få ÄNNU en remiss till labbet, för att sedan gå till labbet, bli omvänd i dörren och få orden "kom tillbaka om två veckor när antibioten gått ur kroppen". den FÖRBASKADE TVÅ-VECKOR-LÅNGA ANTIBIOTEN JAG KÖPTE ALLDELES I ONÖDAN som "vi skulle testa ifall det funkar" SOM KOSTADE ALLT BRA MYCKET OCH SOM JAG ÅT TVÅ DOSER AV OCH SOM (surprise, surprise) INTE FUNGERADE OCH SOM FÖRSTÖRDE ETT HELT LABBPROV TILL OCH MED TVÅ VECKOR FRAMÅT.

åt helvete.

hursomhelst,
så har jag inte råd att lägga ut en endaste cent på den ryske läkaren eller hennes halvryska recept mer förräns om två veckor ungefär. hurrahurrahurrahurradödenhurra.

fortfarande

det har snart gått en vecka sedan jag var och träffade läkaren första gången. hon och jag kunde faktiskt uppdatera vår status till "nära bekanta" eller rent av "bästisar" snart, om det inte vore för personkemin som inte fungerar alldeles konfliktfritt mellan oss. under fem dagar träffade jag henne tre gånger, den fjärde gången välsignades jag med en manlig läkare som kunde tala modersmålet korrekt. hon kan ju tala med rysk accent och lite ryska låneord här och där (=inte så himla lättförståeligt).

efter fyra dagar, när jag fått i mig tio vindruvor, en näringsdryck (jaminsann, de har varit min enda räddning nu och prinsen har hämtat dem åt mig på apoteket) och ungefär två glas vatten, fattade den stendumma läkaren att jag behövde lite hjälp i min situation. så nu har jag äntligen fått magen grundligt granskad och jag väntar på flera provsvar från labbet. jag har även lagt ut en bra summa pengar på receptmediciner som "möjligtvis kunde hjälpa", men som självfallet inte hjälpt ett dugg. så det skulle sitta bra med en lösning på gåtan.

de två senaste dagarna har iallafall varit en boost uppåt, och min mage har varit så lugn att jag inte kräkts åtminstone, men jag är fortfarande sjukskriven eftersom att äta & svälja är ett komplicerat kapitel för sig. varje gång jag sväljer hugger liemannen tag om matstrupen och framkallar fruktansvärda magsmärtor.

så hej för mig.

småbehov

haha, jussi kom hem från jobbet och mådde illa. så välkomna på kaffe och kaka till vår adress och bli smittade av den onådiga kräksjukan! klockan 18 ikväll! fina fisken alltså. prinsen kom hem med rispiroger och jag fick den lilla rispirogen att hållas i mig faktiskt, vilket gör mig till en mycket piggare varelse än jag var för cirka två timmar sedan.

jag var tvungen att ta mig ner till HVC för sjukskrivning också. och områdets läkare är såååååå underbara, och för att inte underdriva det hela nu: hela HVC och allt som hör den offentliga vården till är lika underbaaaaaart! läkaren är rysk. och kan inte tala språket korrekt. därför använder hon sig ofta av uttalandet "mm-hhh-mmmmm", i väldigt gäll ton, till på köpet. så när hon frågade mig något och jag inte förstod och sa 'ursäkta?', blev hon lite ilsken och sa gällt att "NU SKA DU, LOTTA, SVARA MIG KONKRET PÅ DEN FRÅGAN!!!!".
dilemma nummer 1: om personen inte ens kan tala språket korrekt, VARFÖR använder hon sig av ord som "konkret"?
dilemma nummer 2: varför tilltalar hon mig med mitt namn??? hon gjorde det i varje fråga, och jag kände henne inte och kände inget gentemot henne. det började kännas lite pinsamt och påträngande faktiskt.
jag förklarade mina symptom och hon gav mig EN dag sjukledigt. jag försökte förklara att jag verkligen inte kan gå till jobbet imorgon heller för att sprida ut bacillerna över en hel mjölkfabrik, men det ville hon antagligen kanske ta alla konsekvenser för. eller så förstod hon inte vad jag sa.
när jag sa "tack och hejdå", fick jag svaret "mmmm-hhhhhh-mmmmmmm".

jag kom ut och var lite förvirrad och gråtfärdig.

the T-day

hej.

imorse vaknade jag till att jag mådde fruktansvärt illa och försökte lägga mig på andra sidan i sängen vilket ledde till en svallvåg av illamående. jag rusade upp ur sängen, och hamnade på toaletten. så den här dagen har jag tillbringat på toaletten, och kräkts galla sedan fem imorse. NICEDAY.COM! varje gång jag försökt mig på att dricka lite vatten eller läsk eller försökt mig på att käka lite yoghurt, så har det slutat på samma vis varje gång. inom tio sekunder efter den första klunken infann jag mig på toaletten.

just nu smakar det apa i min mun och mitt blodsocker ligger på ungefär... MINUS 10,4. som tur är, kommer min man snart hem från jobbet och han lovade köpa med sig fantafree hem. våra små kattrackare är busiga som synden och jag orkar knappt kasta en boll åt dem att leka med. de kommer alltså riva ner tapeterna innan den här dagen är slut. hurrahurra.

tisdag

jag har en väldigt effektiv hemma kväll ensam för mig själv idag. jag kom runtom klockan fyra och gjorde middag, som jag inte orkade satsa på, men jag kokade upp ris och havre (det är sååå gott!) och sådana här grönsaksbiffar. med dem åt jag creme bonjours' matlagningsfraiche med löksmak. det är så galet gott det med, och man kan bara klicka det som smaksättning/bonusgarnering på maten. ni ska genast pröva! hursom, efter att jag fått i mig det, körde jag på efterrätt till och med och åt äppeltosca med vanlijsås, det som lämnade från igår... medan jag lapade i mig efterrätten kollade jag på nyaste garfield-filmen, 'garfield gets real' eller vad den heter, men... kom igen. moget filmval och det var sannerligen waste of time. jag somnade nästan :p

jag har latat mig lite de senaste veckorna, och absolut INTE orkat cykla iväg till jobbet till klockan sex. det känns himla mycket roligare att vakna tio i sex än att vakna tio i fem, nämligen, av någon underlig anledning. imorgon har jag hursomhelst lovat vara på plats klockan sex, och på torsdag och fredag också, vilket innebär att väckningen sker 04:50. och jag är himla trött redan nu, bara jag tänker på det. hoppas jag INTE försover mig.


jussi uppenbarar sig hoppeligen här innanför hemdörren inom en timme eller så. tills dess ska jag aktivera mina rastlösa katter (med en utomhusvistelse kanske?).

vind

det är såhär att jag
-hatar måndagar
-hatar motvind.
som att motvind skulle vara det man önskar sig mest av allt i hela världen när man sätter sig på cykeln när arbetsdagen ÄNTLIGEN (läs: ÄNTLIGENÄNTLIGENÄNTLIGENÄNTLIGENÄNTLIGEN) tar slut och man får gå hem. speciellt motvind på 105m/s. åh, jag blev tvärilsken och ville slänga cykeln i backen och visa finger uppåt och beställa taxi hem. tur som fucking är, så är jag småpank tills fredag (=lönedag) så det var bara att svära av all helvetes fart och trampa hemåt.

J har varit tvungen att jobba övertid hela förra veckan (förutom fredag, okej), och hela helgen, och idag och imorgon. och jag tycker synd om honom och vill ha honom hem, eftersom tråkiga hemmakvällar ENSAM är så himla dryga. i söndags tröstade han min sjuka dag+medicinkur med en ny nyckelring från marc o'polo och det var ju så himla snällt gjort av honom. sen låg vi i soffan och kollade två avsnitt dexter och season2, och han masserade min nacke mjuk igen.

idag ringde han och sa att han har himla dåligt samvete över att han var tvungen att jobba igen, och sa att han skulle komma hem på middagspaus. så kom han hem med spenatpasta och en förlåt-att-jag-jobbar-jämt-present. hallå, hugo boss' intense parfym! jag blev jättetårögd och ville hellre pussa på honom än äta middag, men vi hann göra både och. som tur är.
han är snällaste pojken i världen!

nu ska jag mmm diska lite grann och sedan kila iväg och köpa vad som behövs för att få ihop äppeltosca. det är godast!

och senare

fåglarna är matade, glassen är äten, lekparken har vi upplevt, sex avsnitt mumin är kollade, lillasyster sover middag och J är hemma från jobbet. när man sysslar med sådant här, kan man klä sig i en känd mysig-men-ful,-vafan-har-du-en-pyjamas-på-dig-eller?-klädsel. nu står mathandling och middag till näst på att-göra-listan. jag skulle vilja få in en egen liten powernap här också, men det känns bättre att hållas uppe idag, trots att jag är trött.

det känns inte som en lördag, och jag är lite besviken.
fast jag har haft en skojig dag med lillasyster :)

good morning sunshine

godmorgon. med tanke på vad fasiken klockan är, skulle jag till exempel vilja tro att det här är en måndagsmorgon. men icke; det är lördag, klockan är åtta och på den här gatan har vi varit vakna sedan klockan kvart i sex. min tre-åriga lillasyster sitter snällt i soffan och ser på barnprogram. lillasyster ska vara här hela helgen, och mama & jari var också här i natt. de fortsatte framåt för en dryg timme sedan, jussi åkte iväg till jobbet, och här är jag och H hemma tillsammans med katterna. jag är så galet trött att mina ögon antagligen blöder blått.

arbetsveckan gick rätt snabbt. jag har cyklat fram och tillbaka på min sepecykel utan växlar, som är jobbig att ha att göra med om det a)blåser motvind eller b)råkar sig att vara uppförsbacke. tur för mig, eftersom hela vägen TILL jobbet är uppförsbacke. en jävligt lång & sluttande backe i sex kilometer. fast sen behöver man ju knappt använda pedalerna något på hemvägen, nerförsbacken sköter sitt. hursomhelst, kommer jag till jobbet genomsvettig och benen fulla med mjölksyra varje morgon och är otroligt oattraktiv. men antagligen formas min stuss till något mer vältränat här så småningom. ehrm, och det skulle ju inte alls sitta fel, så det får fanimig vara värt mjölksyran.

jag har suttit i kafferummet på mina raster och läst kvällstidningarna. och det är faktiskt länge sedan som någon tidningsartikel fått mig så illamående som artikeln/artiklarna om den mördade 15-åringen, som pojken strypt, våldtagit och lämnat avklädd på mordplatsen. jag hoppas pojken får vad han förtjänar fastän han sitter och gråter och saknar sin mamma bakom gallren, staten borde verkligen ångra att de avskaffat dödstraff. en omoraliska tanke från min sida, jag vet, men that's how it goes.

och dagens planer är att se slut barnprogrammen, gå till lekparken och lattja runt (eh, ja...), mata änderna och antagligen plättstekning på kvällskvisten. men jag är så trött och villa hellre köpa en hästenssäng och sova resten av året.

den snygga cykeln:

en till dag

helgen ligger redan en bra bit bakom, och den nya, nästa är right ahead. trevligt värre. jag lider av sömnbrist, som imorse resulterade i att jag och jussi försov oss i en hel timme. hurra hurra, för det är minsann inte så lagom roligt att försena sig från jobbet en timme. men det är okej, med tanke på att vi försov oss i 2½ timme för typ två veckor sedan.

veckans kulinariska avancering (eller snarare århundradets) blev till på spisen idag. jag lyckades få ihop en ost-svartpepparsås med spenat, och till och med kryddningen lyckades så bra som den någonsin kunnat lyckats. jag = nöjd hest! därtill gjorde jag en mozzarellasallad med överdrivet mycket mozzarella i, som var en bra sak, allt eftersom mozzarellaost är så fruktansvärt gott.

förra helgen gjorde vi av med nästan en hel tusing på ingenting, som vi får lida över nu, samt två veckor framåt tills våra respektive lönadagar infaller. vi spenderade hursom en del slantar på IKEA, som det sist och slutligen blev till på söndag, samt att vi köpte en ny massagedusch, som är jussis aktuella projekt att montera upp.

så ljudet som omringar mig just nu: ljudet av ett vattenläckage i badrummet och en arg karl som svär. nu måste jag genast kila och hjälpa till!
kvinnor kan, ni vet!