måndagsmorgon klockan 04:00 var väckarklockan igång och vi började i racerfart käka frukost, packa det sista (rekommenderat att lämna saker och ting opackade in i det sista), springa upp och ner för trapporna och packa in a-l-l-t i bilen, sätta upp ingen-reklam-på-de-kommande-två-veckorna-tack!-skyltar på dörren och tusen andra saker på en och samma gång. klockan halv åtta befann vi oss i åbo på båtterminalen och checkade in oss och bilen på en båttur till stockholm. både jag och herr johansson drabbades tvärt av sjösjuka när båten satte av från åbohamn klockan kvart i nio.
båtresan var förfärligt tråkig och morgonens arla väckning kändes i kroppen, så nån gång under cirka tio minuter då det inte blåste så fruktansvärt svinmycket kallt på däck så tog vi en några minuters powernap. sedan fortsatte vi tråka ihjäl på diverse tråkiga utrymmen på sverigebåten och äta taxfreegodis tills båda mådde illa som krattor.
följande morgon vaknade vi på Rösjöbadets camping i Sollentuna (obs! detta är alltså bilcampingen på bilden, med fällda säten, två stycken badenbaden-madrasser och två sovsäckar). det var nästan värre än sjösjukan att kvällen innan blint lyda navigator-damens lena stämma som var lite vilse i Stockholm centrum och köra hit och dit bland stadstrafiken som var lite mer Colin McRae än trafiken i Helsingfors, men rätt som det var hittade vi till campingen ändå! navigatorn fick många pluspoäng!
det börjades med ett besök i den lokala matbutiken. förväntningarna slog in till max och jag hittade ungefär sjuttioelva roliga saker jag ville köpa till frukosten, sådana som man inte kan köpa i tråkfinland alltså. dock kom exempelvis frooshsmoothien, Frökusar-brödet och kladdkakekexen inte med på bild. efter frukosten skulle det bli dusch. duschvattnet gick på ungefär 2 grader celsius och jag fick en så fruktansvärd kallchock att mitt hjärta höll på att stanna. men eftersom stockholm stod nästa på schemat och eftersom man inte besöker stockholm båt- och nattsvettig så var alternativen få - så iskall dusch it was, även om jag höll på att få hjärtstillestånd medan jag (i kanonsnabb desperation) försökte skölja doves klisterlimstvål från huden.
efter mycket vilsegående i sollentuna, samt lite buss och lite tunnelbana kom vi oss till stockholm. väl framme väntade ett underbart gamla stan. jag ville ringla mig igenom varje liten gränd och så.
och självklart ville jag även ringla och trängas mig igenom alla smockfulla souvenirbutiker. detta uppskattade jussi hemskt mycket.
efter en hel del och tusenmycket rundvandring pausade vi i knutarna på kungsträdgården lite grann. den här bilden är en av nittioelva där herr johansson är MYCKET välmedveten om att han ska vara på bild men ändå börjar berätta nån miljonlång story. jag har nyss väst åt honom att HÅLL-KLAFFEN-FÖR-FAN-NU-TAR-DEN-BILD!!!!! och han snörper demonstrativt och surt igen munnen mitt i sin berättelse och hinner inte med ändå. en bild av nittioelva stycken där han håller på att säga något som sagt, HAHA.
efter några långa bilder av dittan och dattan började det kännas som den rika sverigefrukosten ändå började ge vika för lunch. det blev en himlans god pizza på ett ställe som i mitt minne inte har något namn. peston på min pizza var troligen självlagad och var så jävelens god! jussi vill eockså rekommendera sin pizza med (typ) parmaskinka och såna saker, men som sagt, restaurangens namn förblir ett mysterium.
efter lite (mycket) åhlens och gud vet vad, satte vi oss ned, kikade på vyerna och tog fram vår turistkarta och försökte placera oss på den. eftersom jussi råkar vara gammal orienterare och jag igen råkar ha världens sämsta lokalsinne och kartläsningsförmåga så var det inte i enklaste laget att klara sig genom den här prövningen med relationen i behåll. prövningen berodde på att även om jag vet att jag inte kan läsa kartor så tror jag ändå varje gång att jag har rätt. jussi blir i vanlig ordning fruktansvärt frustrerad över min attityd och jag blir ilsken över hans besserwisserhet och sen börjar vi käftas big time. otippat, eller hur, men mannen har nästan alltid rätt i den här saken.
och när vi väl hittat oss på kartan, lugnat hutet och kommit överens om att jag är dum och envis men fortfarande är välkommen att ta del av jussis framtida livsplaner, fortsatte vi beundra roliga vyer, såsom kulturhusets klättrande tjej som satte hjärtat i halsgropen på mig för ett litet tag innan jag fattade grejen, och sen satte vi av mot stureplan. på vägen mot stureplan kunde man givetvis finna lagerhaus! åh. finafina lagerhaus!
när vi klarat av stockholm, kommit oss tillbaka till campingen i sollentuna, dragit ytterligare några iskalla duschar och sovit kvar en natt till, fortsatte vi bilfärden. mot borlänge denna gång, och herr johansson var eld och lågor! jag hade på känn att chaffisen var den allra tryggaste av sitt slag.
nånstan mitt på vägen kom hedemora emot. och ICA, jag älskar ICA! på ica bjöd dom på sjukligt goda och billiga fikabröd (japp, ingen vågar ens gissa sig till hur mycket svenskt fikabröd jag fick i mig under en veckans lopp). det skulle vara rejält uppskattat om en svensk ICA kunde byggas upp nånstans häromkring. ingen tvekan om var jag skulle sköta veckohandeln.
framemot kvällen var vi framme i borlänge. det var en himla söt stad, där vi traskade omkring bland alla fina söta hus, fina parker och de små butikerna.
och sådana här trafikboackar i dalahästsformat. varför måste finland vara så jäkla tråkigt! jussi sa att jag inte fick ta hem den, inte ens om jag så skulle bära den till bilen själv. jussi = jättetråkig.
efter ett tag hittade vi en camping vid tyllsnäs udde. vi hittade även ett gemytligt ställe för nudeltillredning och kvällscrunch.
och till takten av nudlarna kunde man spana in en solnedgång
när vi följande morgon fortsatte färden efter en handfull dramatik på campingen höll jag stenkoll på att vi inte missade det här roliga stället, nämligen dalahäststillverkningen! och jovars, efter cirka en halv timme bestämde jag mig för en lagom stor dalahäst i svart. såklart ångrade jag mig som sjutton över att jag inte köpte en röd eller gul eller blå eller rosa eller vit eller eller eller eller, nästa gång ska jag frakta hem så mycket det ryms i bilen.
som lycklig ägare till en dalaponny kunde jag fortsätta resan längs de fina röda asfaltvägarna (finland får tusen tråkpoäng igen för den ideliga gråasfalten).
nånstans innan gränsen till norge fanns ett litet halvmystiskt ställe som charmigt nog hette Mörkret! enligt turistinformationen skulle vi hitta sveriges största vattenfall häråt, och efter lite ilskenhet och återigen vilsegående, hittade vi faktiskt rätt. jussi hade trånat efter att få vandra i fjäll och sånt, och där fick han. så han teg. det var himla mycket brant att gå upp för.
och det var så lagom kyligt där uppe också, den nyinköpta rosa softshelljackan tog ut all rättvisa på den naturstigen där och då.
och vi gick och gick och gick...
...tills vi hittade det! det var ju inte niagara falls direkt, men med fritt fall på nästan 100 meter så var det ju så lagom stort ändå, typ lika stort som det där som pocahontas dyker nedför i sin film, hehe.
när vi beundrat vattenfallet färdigt, och stött på tillräckligt många fågelbongare som ville att vi skulle se på en speciell superfalk genom deras hardcorekikare, fortsatte vi färden mot norge. väl över gränsen, blev vädret litegranna soligare och det började krylla av får på vägen.
efter cirka 500 ljusår stötte vi på den första riktiga staden sedan mora, Röros nämligen. den fina solen som åkt med oss hela vägen sen riksgränsen försvann plötsligt och förvandlades till ett massivt spöregnsmoln. det började dock regna först efter att vi tänt trangian, efter tio år fått vattnet att ens börja småkoka och därefter tömt spinachi-Pastariapåsen i trangiakastrullen. jahapp, det kändes litegranna förjävligt där ett tag när illbattingstrangian av okänd anledning körde på sin drygaste sparlåga och det började ösa regn iskallt regn i pastagrytan. men sörjen icke. däromkring två timmar senare var vår snabb(!)pastamåltid klar, godare än aldrig förr. efter denna välsignade måltid var det cirka tio grader varmt och det var även iskallt inne i bilens sovsäckar.
fredagsmorgon var det dimmigt till tusen, och därmed sken inte solen rakt in i bilen och därmed var det ganska svalt och därmed kunde vi sova ända till sisådär kvart i nio innan det började bli för kvavt! hurra! som dagsplanering nummer ett köpte vi en alldeles hiskeligt dyr frukost från den närmsta butiken, men vi blev att undra över om norrmän befriats från bekymmer som laktosintolerans och så...?! den enda mejeriprodukten i låglaktosformat var en burk grädde. how weird is that. efter frukosten tog vi dock en långpromenad i fina Röros. ÅH SNÄLLA JUSSI KAN JAG FÅ EN SÅNHÄR LITEN SÖTSTUGA NÄR JAG BLIR STOR SNÄLLA SNÄLLA.
sen, mitt i den fina stadspromenaden, kom vi till en (forntida?) malmgruva. kanske. vi vandrade omkring här också, och kom till den högsta toppen där vi skulle turistfotografera. beklagligt nog drabbades jag av en fruktansvärd höjdskräck när det blev min tur att stå på bild, och jussi tog cirka hundra bilder på mig där jag står vi det här hemska stupet rakt neråt och ser alldeles satans hysterisk ut på varje bild. och det är sant, att jag blev alldeles satans hysterisk och började i högan sky skrika åt jussi att han genast måste sluta fota och komma och bära mig bort från branten jag stod på i fotande stund. jussi skadegladsskriade och fortsatte knäppa bilder av sin soon-to-be-mentalskadade fästmö.
så fort vi tagit oss från malmgruvans höjder, satte vi av mot trondheim. vi blev kvar vid en camping strax innan själva stan, och campingen råkade lämpligt nog vara belägen vid fjorden. efter trangiamiddag promenerade vi runt lite grann på området, vi gick enligt en skylt som hänvisade till en by 3 kilometer... rakt uppåt mot ett cirka 10000 meter högt berg! jaha, men att jag var ungefär dead fish när vi i uppförsbacke stånkat oss uppför berget i tre kilometer och därefter halvsprungit ner de tre kilometrarna.
HÖGT TILL FOTS: JA.
på väg ner mot campingen igen, kunde vi konstatera att koskitsaromen som låg som ett täcke överallt inte var inbillad eller självorsakad åtminstone, utan kom från en säker källa. varenda klädesplagg stank så mycket ko som man bara kan tänka att det kan stinka.
väl vid campingen visade herr johansson upp alldeles nya sidor av sig; han är nämligen en väldans god plättstekare! de här trangiaplättarna med ett ös av squeezyjordgubbssylt smakade gott som attan.
efter plättarna och innan läggdags hann vi fullfölja solnedgången över fjorden och fjällen, det var inte så illa precis. sen började det regna så helvetes. vi kröp in i vårt regnskydd a la wolksvagen och tyckte mycket synd om de tre minitälten som stod runtvår bil. de svenska tjejkompisarna, det ryska paret och den tyska familjen såg alla mer eller mindre osovda och förargade ut följande morgon, men det hade nog inget att göra med att det tokregnade hela natten...! tacka vet jag att sova i bilen, även om det galna ihållande regnsmattret höll på att göra mig döv mot slutet av natten, hoho. det var åtminstone svalt att sova!
lördagseftermiddag spenderade vi i trondheim. vi sysslade med att gå omkring på himla många ställen. trondheim såg inte så tokigt ut, även om halva stan höll på att bli grundrenoverad, eller så. de här båtbryggorna var lite (lite, lite) som tagna ur Dexter, hehe.
och dehär fina husen som var helt lämnade åt sitt öde där de stod i vattnet stödda på träpelare som såg ut att vara från 1500-talet. aldrig i livet att jag ens skulle våga mig på att gå in i de här husen, höhö, men tänk att kunna ha en balkong precis över vattnet!
japp, jussi fann sin stora passion i ett gathörn och ville genast turistfotograferas. jag är inte säker på vem den där statyn var och om det var rullskridskor, rullskidor eller skidskor han har på fötterna, men någondera! han var cool, hälsningar jussi.
slutligen, innan den dyra parkeringstiden gick ut, hann vi kika på den här massiva kyrkan. när trondheim var upplevt, rusade vi till bilen och försökte hitta oss ut ur staden. vi gav järnet på att undvika vägkamerorna och de avgiftsbelagda vägarna, men det gick ju så lagom bra. rätt som det var tog vi fel på ramperna och körde rakt in i en kamera, så nu kan vi bara invänta en nota på 300 norska kronor som borde dimpa ner i brevlådan nån gång innan jul. det här med norge och dyra priser hissade vi inte i flaggstången.
vi gasade iväg från trondheim och jussi ställde in sig på att köra ända till umeå under dagen, tvärs genom sverige. det var bara lite under 800 kilometer. så det var ju piece of cake och innebar inte ett ton myror i brallan alls. vi körde upp i norge en bit till och kikade på bergsutsikterna, det var duktiga 10 sommargrader varmt där vi körde som högst över havsytan.
vi stannade i åre för att vädra myrorna i brallan. jussi ville åka gondol upp till toppen av det där slalomfjället men eftersom jag fick sjuklig höjdskräck bara jag kollade på gondolerna och deras framfart och jussi inte ville åka ensam, så körde vi bilen så högt man kunde komma istället. eh ja, hehe, wow eller... nåt.
vid midnatt var vi framme i umeå och hittade ungefär inte en enda camping. vi sov på ett mystiskt industriområde. morgonsolen gassade in i bilen redan halv sex följande dag och då var det färdigsovit med det. eftersom det var söndag och klockan var innan åtta, var umeå ödelagt och vi kunde inte hitta en enda öppen frukostbutik. när vi gått och gått och det känts som att vi medverkat i inspelningarna av "28 days later" i den öde staden i en evighet, hittade vi äntligen ett litet ICA. min fantastiska frukost bestod av Zoo-apor och Pucko-chokladdryck, hehe. that's the way.
sista natten sov vi på en camping i kalix med ett dött kamerabatteri. efter ett besök i haparanda för inköp av diverse svenska matbutiksvaror, körde vi hela vägen ner till österbotten, där våra katter semestercampade hos familjen. fantastiskt, eftersom det sen var slut på den bilsemesterhistorien. tacka vet jag herr johansson som är en sådan fantastiskt bra typ att göra sådana här grejer med!
men nu undrar jag om inte danmark eller baltien kunde stå på roadtripsplanen nästa sommar? och sen undrar jag om vi inte kunde åka till dalarna igen lite grann och köpa fler dalahästar, eftersom jag ångrar mitt färgval? och sen undrar jag såklart om finland kunde importera lite (mycket) sommar-Polly hit, eftersom de påsar jag köpte med mig hem nu är slut?
och det bästa är givetvis att semestern ännu fortsätter för hela stora feta slanten här på hemmaplan i tio dagar till eller så. och fastän det gick hur bra som helst att sova i bilen i madrasserna och sovsäckarna, så kan man nog föreställa sig hur skönt det var bädda ner sig i sin egna säng. och hur behändigt det är med eget kylskåp, spis, elektricitet, dusch, toalett, hehehehehe, you name it.
men nu undrar jag om inte danmark eller baltien kunde stå på roadtripsplanen nästa sommar? och sen undrar jag om vi inte kunde åka till dalarna igen lite grann och köpa fler dalahästar, eftersom jag ångrar mitt färgval? och sen undrar jag såklart om finland kunde importera lite (mycket) sommar-Polly hit, eftersom de påsar jag köpte med mig hem nu är slut?
och det bästa är givetvis att semestern ännu fortsätter för hela stora feta slanten här på hemmaplan i tio dagar till eller så. och fastän det gick hur bra som helst att sova i bilen i madrasserna och sovsäckarna, så kan man nog föreställa sig hur skönt det var bädda ner sig i sin egna säng. och hur behändigt det är med eget kylskåp, spis, elektricitet, dusch, toalett, hehehehehe, you name it.
