27 November 2011

första advent

jag ska snart göra en bilduppdatering och berätta alla ospännande grejer som hänt under novembermånad, meeen så länge ska jag nöja mig med att jag fått tummen ur för att berätta att den här första-advents-söndagen varit världshistoriens skönaste dag. den har vi spenderat på stan, i spöregnet bland juleljusen.

napolitan

napolitan pasta
vi började med en lunch på stans överlägset bästa italienska restaurang Napoli. och vi åt varsin superstor portion pasta, jag med tortellini, pesto, gräddsås, chevre och rucola. jag dog, så gott var det. de har helt sjukt goda pizzor också förresten. särskilt pannpizzor. man kan beställa pizzan med allt tänkbart, strimlad kaktus finns också med på menyn!

adventsdekor

adventsfika
när vi kilat igenom de bästa butikerna och när vi (jag) beundrat klart julpynten drog vi till waynes för adventsfika. så dog jag igen, för jag älskar wayne's morotskaka och jag älskar deras chailatte. herregud så gott.

skitväder
det är snart jul och nej, inte någon jäkla snö någonstans, jävlar var det har regnat hela dagen idag, antagligen lika mycket som det regnade i kapitlet om Syndafloden, sammanlagt. och mörkt som i graven var det också. men sen lagom till sena kvällen började det faktiskt regna sönblandat regn, så den första-snön-premiären: check!

advent
kvällsmålet fullgjorde adventshelgen, VIPglöggen är mycket bra på det sätt, att den är den billigaste glöggen som finns i cittari, men den absolut bästa också. den ekologiska brien var dock inte vad vi hoppats på, Annas pepparkakor var däremot ett lika säkert kort som alla tidigare år. även de de bästa av sitt slag.

11 November 2011

och så fick hon ett namn!

jag har sagt det förut och jag säger det igen - det är verkligen det roligaste privilgiet att få och kunna bebisblogga, i syrrans ställe, utan att själv behöva reproducera sig, hoho. barn är ju så tacksamma att fotografera, särskilt bebisar. så här kommer en tillbakablick på dopet som ägde rum på svenska dagen, det vill säga förra söndagen.

dop
lilla Anni, som hon nu officiellt heter, fick ha dopklänningen som mamma gjort till oss syskon för evigheters evigheter sedan. mamma stod också för de rosa småbröden med bokstaven A som dekoration, jag tror att vi alla haft likadana på våra dop, med varsin egen bokstav.

dop3

dop4

dop2
jag hade den stora äran att hålla lillen under dopceremonin. hon sov som en smockstock genom hela ceremonin, så det var mycket lugnt i kyrkan den eftermiddagen.

dop1

dop12
systern a.k.a mamman a.k.a festvärdinnan - sjukt snygg, hursomhelst.

dop11

dop10
A var sömnig som få och gäspar glatt på ungefär varje bild, haha.

dop9

dop5
A körde ett hejvilt famnrally under dagen, gladast av alla famnar var nog i den minsta systerns, eller jag menar, minsta mosterns famn!

dop6
och mamma som nuförtiden är mormor, roligt värre att tänka sig!

dop7
gäsp-ligan!

dop8

och så var det med den dophistorien! systerdottern fick ett finfint namn, festfikat var sött och heltrevligt, bland festgästerna fanns det många roliga att hälsa på, och vi kom oss hem helskinnade med varsitt fadderintyg i bakfickan. avslutningsvis: ÅÅÅÅÅH, anni är så fin.

8 November 2011

ett extra hjärta



inga breaking news på någon vänster, förutom att jag faktiskt fortfarande finns till. även om kreativiteten gått i nåt slags evighetside, är kameran full av bilder som väl kunde platsa här på bloggen. fast det får bli en annan gång! för jag ska egentligen inte spendera min lediga förmiddag här på hållplats datorn, utan jag ska fira tisdagsledigheten med att städa.

men jag måste bara dela med mig av några bilder på lilla A. jag skulle kunna sitta i timmar och stirra på alla bilder av henne, hon är så fin, och jag önskar hon och hennes lilla familj kunde bo här i min granne typ, men det tragiska är ju dom tjugo milen som skiljer oss åt. buh! förra veckan hade vi dock äran att få systern och A på ett litet övernattningsparty hit till tammerfors, och igår kramade jag bebisen genom hela dopceremonin. nu får jag bara försöka överleva på eftersvävet. lillen är redan duktiga 50 centimeter lång och väger nästan hela 4 kilogram. hon är, vill säga, fortfarande den minsta människan jag känner. och underbaraste (hon slåss duktigt om favorit-människan-i-mitt-liv-titeln med herr johansson, haha).

småsmå  älskling  s