igår var en bättre dag på jobbet, bortsett från att jag stod med huvudet kört ner i köttdisken så djupt man bara kan komma. sann köttvän som jag (verkligen inte) är, så höll jag faktiskt på att svimma av alla fiskrester som simmade omkring i den halvsmälta isen.
och vad beträffar min chef, som jag träffade för första gången i tisdags, så är han en vanlig ful gubbe, med en grotesk dubbelhaka, dubbelrund ölmage och flott hår. och jag var beredd att ta i hand och presentera mig (som det till på alla andra jobb hittills...) men han meckade med tvättmaskinen och såg inte ens åtmitt håll, fastän jag stod en meter ifrån honom. varje gång jag tänker på det förbannat dåliga arbetskontraktet, så drabbas jag ev en sjuklig lust att pissa chefen rakt i ögat.
men jag ska inte klaga så fasligt, man får ju (en jävligt dålig minimi)lön för mödan. samt att mina arbetskollegor är omkring 16-17 år, men fortfarande INTE har växt ifrån fjortisstadiet. fast detta ser jag dock inte som en baksida av jobbet, för tjejerna är roliga att lyssna på (ligger lite skadeglödje i lyssnandet).
baksidan med jobbet är att jag ser av J i hela tre-fyra timmar om dagen + att jag sover på hans arm om nätterna, men eftersom att vi bor under samma tak, känns fyra timmar drygt och lite. vi duschar inte ens tillsammans längre om kvällarna, för att han redan gjort sina kvällssysslor när jag kommer hem. vilket resulterar i att det är det samma om vi bor ihop just nu eller om han vore i afrika och jag tusen mil ifrån - jag saknar honom lika mycket.
och ja. jag börjar snart samla övervikt med hjälp av isglass (!). jag köpte hem ett helt 24-pack med ispinnar i måndags och jag har ätit mig död på dem snart.
så avslutningen låter följande:
käre gode gud, låt mig bli av med isglassberoendet och
käre gode gud, låt mig få sparken från jobbet och på köpet få ett nytt jobb.
tack på förhand.
No comments:
Post a Comment