ett fräscht inlägg om näsdukar och sånt

jag är verkligen jätteless på det här med förkylningen nu. precis som man går och får för sig att nu blir det bättre, så blir det faktiskt inte ett dugg bättre. inte precis sämre heller, det är samma gamla visa: man får inte feber och blir därmed inte "sjuk nog" att sjukskriva sig. fast jag lovar, att om inte mina lungor slutar upp med att försöka utrota sig själva, så fasiken blir jag tokig. TOKIG! hursomhelst, innan jag langade hem dunderlasten superlena lambi-näsdukar, hann pirkkas hårda, sträva, hudovänliga hushållspapper förvandla läpp- och näspartiet på mig till ett stort fult köttsår, såatteeeh... min näsa kommer förmodligen voldemortaktigt läka bort helt, som det ser ut nu. bra, det har jag ungefär alltid önskat mig, så.

jag har gjort mitt personliga rekord i att dricka te den senaste veckan, tror jag. det finns inget som baddar en sträv hals bättre än riktigt varmt te. och räddaren i nöden number two, är otrivin. jag har lust att gifta mig med sprayförpackningen varje gång jag tar en dos, det fungerar som magi! täppt näsa is history för åtminstone två timmar framåt, och tillvaron känns en miljon gånger bättre efter det (men gudagåvans biverkningar är att den torkar ut huvudets alla slemhinnor, så att hela huvet blöder i veckor efteråt, men herregud om det inte är värt det just nu...). tack för millenniets fräschaste skriverier. tack.

(+ bonusmaterial från igår om kvällen: glad_nybabad_stackars_katt)