11. where you sleep

hände något otroligt legendariskt på fredags: jag fick feber! feber som i att kroppstemperaturen plötsligt steg över 38 grader och jag hackade tänder och frös så jag trodde jag höll på att dö, drömde så ångestfyllda och konstiga feberdrömmar hela natten att jag till slut inte visste om jag ville skrika eller gråta rakt ut och exakt varje cell i min kropp värkte så mycket att jag trodde det skulle sluta i att jag låg i sjuttioelva ituslitna och söndermalda kroppsdelar hullerombuller på golvet till sist. det legendariska ligger i att det är över 4 år sedan min kroppstemp senast bemödade sig att stiga över 38-sträcket. stegring har man väl dragits med, men feber var verkligen ett riktigt spännande kapitel att återuppleva igen, hehe. men sedan fredag har jag hursomhelst varit med eller mindre dödens, idag känns det bara som att mina luftvägar täppts till med cement och och småsten. och jag irriterar ihjäl mg på den här jädrans hostan. fyfan. välkommen höst!, bara liksom. och vem som smittade mig? någon av de potentiella 200 ungarna på jobbet förra veckan? NÄÄRÅ, det var förstås jussi som stod för den biten. typiskt. och han är ju frisk som en fisk vid dethär laget igen. förstås!

ska ta igen utmaningens missade punkter snarast. först lite mera te att badda halsen med, lite bastubad och lite sömn på det, så. dittills några bilder på ett par herrans skrynkliga lakan (och mina favoritsängkläder).