animal month

hej hej hemskt mycket och välkommen till den månatliga odjursveckan i mitt kvinnliga liv. det här med såna grejer hör inte hemma här på bloggen, för att ens snacka om hur lite jag önskar att den hörde hemma i mitt liv över huvudtaget, men eftersom den utan snack är tvungen att göra det så måste man bita ihop. bita ihop tills tänderna trillar ur munnen ungefär. det värsta är att under de här dagarna transformeras till en helt annan människa, som inte är ett dugg sjysst eller bekväm i kängorna eller nöjd för att ens tala om hur alla goda flickvänsegenskaper i mig plötsligt tar ett charterplan till jupiter och därmed är borta med vinden. jag är mycket medveten om detta men helt obenägen till att göra något läkande åt det. och det här med att gå omkring med en hel pappersfabrik i brallorna i detta mirakulösa subtropiska klimat - hur satan pallar afrikandamerna detta i hela sitt liv!!!!(?)

herr johansson, som mot alla odds fortfarande är min fästman, är mycket konfys av min personlighetsomvanling.
-älskling (i mycket försiktig och trevande ton ), alltså... vad är det liksom som händer i ditt huvud... eller liksom (ser snabbt upp på mig som håller på att dra lungorna fulla av luft för att kunna vrålfråga honom om vad (fan) han ritktigt menar), bli inte ilsken nu! jag undrar bara hur det riktigt känns i dig när du plötsligt blir så himla trilsk och tjurig över alla småsaker i hela världen?!

med all rätt, käre herr johansson, men man kan verkligen inte fråga kvinnor i mitt sinnestillstånd om sådana saker. det finns rätta tillfällen även för frågor som den. tror jag. eller så inte. nej, det finns det verkligen inte!!!

och för att tillägga ett ytterligare klagomål på klimatet: när det är på ett ungefär 35 grader varmt har man inte ett dugg lust att varken köpa eller äta choklad - samtidigt som man sitter och muttrar, buttrar, surar och hänger läpp över att man inte har choklad eftersom man egentligen faktiskt vill ha just det. och vilken är lösningen till detta dilemma?

frid vare med er.