idag var vi ute på söndagspromenad, som ingen av oss egentligen hade velat gå på, men eftersom jag åt upp resten av snickersen till frukost och mådde pyton så gick mina ben ut av sig själva, och -se där! efter en liten gnutta fresh air hade jag frigjorts från snickersens förbannelse.
under septembermånad har det vuxit upp rätt många solrosängar runtom i staden, som ser mer än sköna ut. jag har försökt få jussi att upptäcka solrosdjungeln med mig i en hel vecka nu, och idag var jag äntligen stark nog att släpa dit honom med våld mitt i vår promenad. jag såg mest ut som en handikappad dvärg mitt bland alla långa solrosor, men nu kan jag åtminstone kryssa av denna punkt på min things-to-do-before-i-die-lista.
finfina bilder lotta!
ReplyDelete