att salta händerna

en ny spännande måndag efter en spännande helg. yes, yes. den spännande helgen gick ut på att avnjuta många långa cranberry longdrinkar med syster i deras bastu. ja, för all del - jag badade i bastu i sammanlagt kanske 40 minuter som inte kan vara långt ifrån världsrekordet, kan det?! under dessa 40 minuter tog vi dock tre stycken långa ciggpauser ute på terassen. och under de 40 minuterna höll jag på att kola vippen så fort bastutemperaturen översteg 25 grader celcius. men fan så jag svettades.

därefter så har vi sovit hemma på vår gata. och kollat film. och kollat ett och annat övrigt program på teve också. och tagit en ruskigt höstig promenad i den isande utekylan bland ett miljontal virvlande löv. eller ja, hoppsan, det var visst bara jag som tog den promenaden eftersom jussi mycket hellre ville gå till gubbgymmet dit jag absolut inte vill gå.

imorse vaknade jag till att väckningslarmet på telefonen, den absolut sista väckningen av alla fem jag har aktiverade för att undgå att försova mig om morgnarna, hade knasat till sig och ylade som ett riktigt brandbilslarm en centimeter från mitt öra, och vägrade gå med på att stängas av. därmed var jag tvungen att hårdhänt få batteriet ur telefonen för att få tyst på den. tur nog att den gått i baklås, telefonen, annars hade jag lätt försovit mig och missat tåget, men otur i den turen att när jag väl kommit mig på tåget fick jag sms från min lärare att lektionerna var inställda. hahahahaha. hurra, hurra, hurra. jag trashade omkring i helsingfors lite grann, köpte mig lite nya böcker och satt och drack en iskall smoothie som fick min hjärna att frysa till och därmed även fick min hjärnkapacitet att stanna upp ett tag.

som följd av detta, gick min fastfrusna sepehjärna på att testa ett medelhavssalt att peela kroppen med och en medelhavskräm att fukta huden med efter peelingen. ni vet de där som står i alla köpcentren i hela helsingfors och vill sminka en eller fixa håret på en eller styla naglarna på en med en alldeles supersuverän ny produkt. en sådan som man absolut inte stannar vid. OBSOBS jag peelade förstås inte kroppen med saltpeelingen, utan händerna. den unga mannen som med dålig engelska och stark fransk accent och som snackade i typ 15 minuter i en hastighet på 200 ord/sekund liksom... nästan för illa att bekännas... övertygade mig lite grann och jag höll fanmig på att köpa den jävla peeling-salt-burken på typ 100 ml för endast 45 euro. då började min hjärna smälta upp. jag tackade nej. ha sa ja. jag tackade nej. han sa ja. jag tackade nej. han sa ja. och.så.vidare. till slut bad han mig att ställa mig lite vid sidan om, tänka över det i två minuter, komma tillbaka och köpa den fantastiska burken. sen skulle jag få en två på köpet isåfall (en tvål i myrstorlek). jag la fötterna på ryggen och sprang iväg som en panikfylld gasell, såklart. och lyfte givetvis ett tacksamt öga mot himlen för att jag inte lag tut hela min årsekonomi på den där burken.

nu, väl hemma, förbannar min hud den jäkla salten. han sa att det var den bästa lösningen på atopisk hud, den bästa medicinen, och att det skulle göra underverk på mina händer (som icke äro atopiska, och som inte ens var speciellt torra innan behandlingen). i cirka tio minuter efter saltbehandlingen och medelhavskrämen kändes det som att mina händer fått ett nytt liv, men just nu är de så förfärligt torra att jag inte sett på maken sedan förra vinterns köldtorra hud. kommer säkerligen fungera fantastiskt på atopisk hud, slår jag mig i backen på.

och ännu en tacksam blick mot höjderna. tack, tack.