jag tror att den oskrivna regeln lyder att ångestoset ska lämnas på en annan planet, begravas nånstans där ingen kommer åt den hemska känslan, där den inte få rum bland orden. men sen flyttar det in ett fult svart monster under sängen och ligger där i kolmörkret och trycker med två illysande ögon. det bästa är att den mer än sällan kommer på besök numera, det värsta är att man glömmer hur man ska handskas med den när den väl är här. åh som mitt hjärta brister av all last.
så jag håller andan. tänker, att man ligger som man bäddar. vita rena lakan som doftar jordgubb.
så jag håller andan. tänker, att man ligger som man bäddar. vita rena lakan som doftar jordgubb.
jag vet den där känslan... fast du kanske intr tror mig :) det är typ det värsta som finns...
ReplyDeletehar du msn lotta? :) adda mig gärna.
ReplyDeletejennifer.granqvist@hotmail.com