marabou passion

jag har varit lite orolig för att marabous nyheter inte skulle stranda i finland. jag var dock ganska tröstad av tanken att jag lätt skulle kunna köpa hem dem ifall vi skulle komma upp upp till haparanda någon sväng under sommaren. en dag råkade jag stå precis framför både polka- och passionschokladen, vilken glädje! jag valde nästan polkachokladen, men eftersom den var ett så självklart val, tog jag ändå passionschokladen. jag tänkte att chilin bland passionsfrukten säkert passar som handen i handsken.

eh. ja.

jag undrar bara lite grann över vem fan som sitter i produktutvecklingen på marabou och tycker att detta är en lämplig produkt att lansera. jag har aldrig ätit något så taskigt i hela mitt liv, den smakade exakt som en ljummen rosafärgad medicin jag åt mot någon krämpa som 3-åring. och luktade precis lika. är det någon som minns den fantastiskt goda kokoschokladen som marabou hade nån gång... år 2005? i slutet av sommaren kunde man köpa den på slutsäljning för 1 euro per platta. det var tider av chokladkonsumtion det.

och angående chilin i chokladen, jag undrar ifall det bara var mitt stycke choklad som saknade chilin, eller ifall den faktiskt bara är där för... namnets skull? den smakade icke chili. hursomhelst så kunde varken jag eller herr johansson avnjuta den, och jag skulle just till att slänga bort hela skiten när jag istället kom mig för att riva ner den i en muffinsmet. hallonmuffins är det godaste som finns när dom fortfarande är alldeles färska och ugnsvarma, men till och med dessa lyckades den galna chokladen smitta sin pest på. lite grann åtminstone.