min bästa fredag började såhär:
-sova, sova, sova, sova, sova, sova, sova, sova....
-plötsligt vakna till liv, kolla klockan och fatta att jag borde vara på jobbet om två minuter.
-inse följande faktum: mission impossible.
-dra på sig tröjan på avigan, och strula runt efter två likafärgade strumpor i en mörk lägenhet, hitta alla olika nyckelknippena, hitta cykelnyckeln, rusa ut och låsa upp cykeln.
-inse följande faktum: miljontals kilogram snö har trillat ner på alla trottoarer under natten. min heta terrängcykels superduperhjul drunknar i snömassorna och glider på en sekund i vågrät ställning. med mig på ryggen.
-komma till jobbet och se ut som att jag vaknat för fjorton minuter sedan. korrekt.
när jag sedan ett antal timmar senare stirrade stirrar mig själv i spegeln och förvånas över hur nära ett rövhål man utseendemässigt kan komma, kommer jag på att ETT: ikväll ska jag UT och helst se mer sofistikerad än ragglig ut, men mitt hår ser ut som en långväxt och jätteelektrisk fläderblomsäng, och TVÅ: på söndag ska jag på dop och då ska jag ALLRA HELST se GANSKA okej ut, men med min jävla frisyr så går det ju inte. fyra timmar to go innan tåget till helsingfors avgår och jag ringer genast till de två hårsalongerna jag vet namnet på, och en av dem har en tid att erbjuda klockan fem, sju minuter innan jag ska köpa tågbiljett. det går inte.
när jag sedan äntligen slipper från jobbet, går jag igenom huvudgatans ALLA hårsalonger, utan framgång. vadå att det lönar sig att hugga till i sista minuten.
när jag med huvudet hängande släpar mig hemåt, talar gud till mig:
"lotta! fixa inte luggen själv när du kommer hem!"
detta upprepas i cirka fem minuter.
jag kommer hem och greppar mina verktyg (rakhyvel och nagelsax). efter trettio sekunder vaknar jag till liv och förstår vad jag håller på med. det är inte alldeles för sent att rädda situationen, men det känns förjävligt. bättre hut borde jag väl veta efter att nästan ha dragit mig själv skallig för sådär två år sedan när jag skulle fixa till håret "lite".
elvis has spoken.
-sova, sova, sova, sova, sova, sova, sova, sova....
-plötsligt vakna till liv, kolla klockan och fatta att jag borde vara på jobbet om två minuter.
-inse följande faktum: mission impossible.
-dra på sig tröjan på avigan, och strula runt efter två likafärgade strumpor i en mörk lägenhet, hitta alla olika nyckelknippena, hitta cykelnyckeln, rusa ut och låsa upp cykeln.
-inse följande faktum: miljontals kilogram snö har trillat ner på alla trottoarer under natten. min heta terrängcykels superduperhjul drunknar i snömassorna och glider på en sekund i vågrät ställning. med mig på ryggen.
-komma till jobbet och se ut som att jag vaknat för fjorton minuter sedan. korrekt.
när jag sedan ett antal timmar senare stirrade stirrar mig själv i spegeln och förvånas över hur nära ett rövhål man utseendemässigt kan komma, kommer jag på att ETT: ikväll ska jag UT och helst se mer sofistikerad än ragglig ut, men mitt hår ser ut som en långväxt och jätteelektrisk fläderblomsäng, och TVÅ: på söndag ska jag på dop och då ska jag ALLRA HELST se GANSKA okej ut, men med min jävla frisyr så går det ju inte. fyra timmar to go innan tåget till helsingfors avgår och jag ringer genast till de två hårsalongerna jag vet namnet på, och en av dem har en tid att erbjuda klockan fem, sju minuter innan jag ska köpa tågbiljett. det går inte.
när jag sedan äntligen slipper från jobbet, går jag igenom huvudgatans ALLA hårsalonger, utan framgång. vadå att det lönar sig att hugga till i sista minuten.
när jag med huvudet hängande släpar mig hemåt, talar gud till mig:
"lotta! fixa inte luggen själv när du kommer hem!"
detta upprepas i cirka fem minuter.
jag kommer hem och greppar mina verktyg (rakhyvel och nagelsax). efter trettio sekunder vaknar jag till liv och förstår vad jag håller på med. det är inte alldeles för sent att rädda situationen, men det känns förjävligt. bättre hut borde jag väl veta efter att nästan ha dragit mig själv skallig för sådär två år sedan när jag skulle fixa till håret "lite".
elvis has spoken.
Jag har tittat in här ett tag, tycker om din blogg riktigt mycket. Du äter så mycket gott, och ser så gott ut på bild dessutom! ;)
ReplyDeleteMen jag undrar: Vad är rispiroger?
vilken toppen fredag du verkarhaft! Hur blev det med ditt hår sen ? ordnade det till sig ? :) du är så söt !
ReplyDeleteså du har lagt av med rökningen? jag vet att jag inte borde bli skrämd av något sådant där men vissa saker sätter sig i huvudet utan att man vill, du förstår vad jag menar kanske?
ha det så trevligt på dopet! KRAMAR
Haha :D.. Hoppas det ordnade sig till slut.
ReplyDeletenär jag med huvudet hängande släpar mig hemåt, talar gud till mig:
ReplyDelete"lotta! fixa inte luggen själv när du kommer hem!"
ungefär så brukar gud säga till mig när jag får mina spontana "fixa håret själv"-anfall som alltid slutar i KATASTROF