year around backwards

idag har jag haft ett av mina ganska sällsynta med på senare tid mer återkommande samtal med ett övre väsen. det är väldigt synd, men turligt på ett sätt. jag slipper åtminstone dö. men för ett år sedan, för ett år sedan exakt, befann vi oss på ibiza. och för att återuppleva en hemskt bra vecka:

jahapp. men jag kan ju alltså inte gå och dö heller. fast det ville jag precis göra idag, vi har nämligen varit till vanda för att göra en tredje-gången-gillt-shopping. nu har vi alltså gåvorna, jag har en såpbubblemaskin (jussi höll på att gå och hänga sig när jag absolut var tvungen att få gå in på leksaksbutiken och köpa den. fast den är väl mest till min syster. kanske (inte). och den är batteridriven, tänka sig, det här är hightech och superscore och jätteskoj!), och klockan 20:51, det vill säga nio minuter innan shoppingcentret skulle stänga och tre timmar efter vår ankomst, fann jag kläderna för imorgon. HAHAHAHA. svartvitt. det gäller och vinner alltid. men jag är så lagom besviken, men nu får det räcka. hoppas att kjolen rymmer mer än endast en bit gräddtårta, eftersom jag inplanerat en kalasbordsdiet på cirka 15000 kalorier imorgon, men min kjol endast möjliggör 500. jag får nog byta till pyjamasbyxor efter 500. så att midjeresåren töjer till 15000. minst.

open air

idag är jag nästan gladast i världen för att vi varit skitduktiga och städat rent lägenheten. sen är jag också glad för att min hud doftar så gott av gåvokrämen. och så är jag glad för att jag har lönedag imorgon. och för att min sambo är en sån snäll man. och för att min mamma är så snäll hon med. och för att alla träden blommar så tokigt vackert överallt. och för att jag fick inträdesförhörsbrevet jag väntat på i en evighet idag och nästan gett upp hoppet om. och för att min syster blir student på lördag (och såklart för att det innebär att jag ska få äta så mycket godsaker från kalasbordet!). och för att vi fått en bra kattvakt och slipper ta med oss katterna på alla festligheterna. och för att vi åt resterna av gårdagens hemlagade mycket lyckade pizza och intog en stor dos av martin beck och gunvald larsson. vad mer? ja! jag hittade en cd med håkan hellström jag köpt för länge sen men aldrig lyssnat på. det var ett väldigt bra fynd. sen är jag så glad för mitt lyckade tandläkarbesök fortfarande. nu: te, sedan: sova! och imorgon är det fredag. finemang!

dennis

detta måste vara den bästa onsdagen sedan urminnestider! onsdagar är den eviga förbannelsen som infaller mitt i veckan. jag vaknade och var skitnervös för tandläkaren imorse, så rädd att jag nästan skallrade tänder alltså (det var väl inte sant). jag var inte rädd för något annat än för de sjutusen hålen jag aldrig skulle ha råd att lappa. och sen hade jag tokdåligt samvete för dessa hål, eftersom de högst antagligen berodde på min överdrivna och ohämmade chokladkonsumtion. jag menar, mängden socker mina tänder får kriga mot varje dag är ofantligt stor. fastän jag försöker så blir jag inte bättre på att avstå från chokladen coh tänka på annat, ohnej.

i all tandläkarstress imorse, glömde jag mitt mellanmål hemma. och lika bra var väl det, eftersom jag även glömde tandborsten hemma. att gå till tandläkaren med skitiga tänder = vemfangördet. när jag hängt och slängt och städat som en dåre för att vara klar tjugo minuter tidigare än vanligt för att hinna till tandläkaren i tid, så ösregnade det. jag höll mina tummar och tår för att orspråket "en vacker dag" skulle stämma in på mitt tandläkarbesök (="en vacker dag kommer alla dina tänder ramla ur munnen på dig när du äter så mycket godis"). jag var dock så satans hungrig att jag var illamående, och trodde inte på att jag skulle kunna springa till tandläkarmottagningen utan att svimma. dessutom hade jag på känn att tandläkaren skulle kolavippen när jag öppnade min käft och lät acetonstanken strömma ur gapet. jag kilade in via en en butik och köpte i all hast en chokladstång för lite emergencyenergy OCH ett paket tuggummi. efter att ha snabbkilat och gnagt på chokladen lite grann, fick det räcka och jag slängde in ett tuggummi i munnen för att rentvå den från all choklad. jag fick panik över att alla mina tänder skulle vara klibbiga och chokladbruna trots tuggummit, och slängde in ytterligare två dynor i gapet. och tuggade på som en galning, tuggummit blev en stor klump i min mun som inte ens gick att tugga och jag höll på att både kvävas och kräkas.

tandläkarbesöket (jag var 12 sekunder försenad) gick dock HÖGT över förväntningarna. JAG HADE NOLL HÅL! NOLL! och utmärkt tandhygien, trots chokladen fem minuter innan. jag hade kunnat ge tandläkaren en puss! mina tänder är fortfarande övertäckta av den vidriga fluorkrämen som sätter sig som lim på tänderna, och jag fick inte äta på två timmar efter fluorbehandlingen. jag försökte sova bort den största hungern, och det lyckades rätt väl. sen slukade jag i mig i princip allt ätbart som fanns i köket.

fast jag vaknade till att jussi kom hem, och pussade på mig tills jag fick upp ögonen. "du är den bästa och vackraste kvinnan och jag älskar dig mest av allt i hela världen!" sa han och gav mig en fin silvrig presentpåse. åh vad jag blev glad! "och du var ju så duktig som inte hade några hål heller" tillade han. haha, precis som när man var liten och man fick 5 mark av mamma för att borstat tänder duktigt och tandläkaren var nöjd!

den här sköningen låg i presentpåsen. mmm så den doftar gott!

gött. nu ligger den bättre hälften av veckan framför fötterna. imorgon är det nästan sovmorgon och i helgen ska jag äta mig sjuk på all gräddtårta och alla småkakor. det kan ni skriva upp.

knip i magen

imorgon. ska. jag. sitta. i. tandläkarstolen.
efter en väntan på fem månader är det äntligen dags.
jag är så rädd för alla mina sjuttiotusen hål att jag har magknip.
fast oftast är jag inte rädd för sådana här saker.
förutom att jag är så säker på att mina alla tänder är ihåliga och håliga och dåliga.

amarillo is the king

det här med min trip till helsingfors i lördags, det finns typ två bilder från gina tricots provrum. där testade jag en hel hög med oseriösa plagg som hade passat bättre uppspikade på en trädstam än på min kropp, så att... jag tappade all shoppingmotivation och svor på att inte gå in på ett enda provrum till. och som jag sa. sen försökte jag även hitta ett lämpligt fikaställe som inte varit så jätteöverfyllt, men lördagseftermiddag som det var, så var de flesta caféer ganska fullsatta. jag kom att sätta mig på ett av de smockfyllda caféerna tillsammans med en hemskt murken makeup-artist för maxfactory i samma trånga bord. nae, vi gick inte någon gemensam konversation. jag skulle satsa på liten budget, och tog en tråkig cookie och ville ta den billigaste drycken - te. teet smakade apa och kostade 3,40 euro för en jäkligt liten kopp! vilket oförskämt pris på en kopp te!

gina tricot, med tröjan som i vanlig ordning såg så skön ut på galgen
men som inte smekte mina kroppsformer ett dugg. jajjamän!

när jag väl var hemma, hade jussi redan anlänt från sitt marathon. han var ännu tröttare än mig, och minst lika hungrig. åh, vi bestämde oss för att äta på amarillo, och det var så länge sedan. maten är alltid garanterat god där. i love it!

nachos till förrätt!

men även mozzarellapinnar, det får nästan mitt smaksinne att tappa tårar av glädje.
MMMMMMMMMMMMM.

herr johansson tog en burger med en grön sallad till...

och jag hade väl lika gärna kunnat ta sallad, men det gjorde jag icke,
eftersom amarillos crispy slice potatoes är så smarriga att det defintivt
står först på tilltuggslistan, hehehe. men jag beställde in en quesadilla
med chevre, lök och guacamole (bland annat), och det satt fint på
både tungan och i magen. MMMMMMM (tusen gånger om)!

om jag nån gång vinner på lotto, så lovar jag att börja äta på amarillo varevigaste dag.
(p.s. jag ville inte gå till jobbet imorgon, jag är trött och led och längtar
sjukt mycket efter sommarledigheten som ligger en evighet bort. d.s.)

lindsay

bildkälla

det är väl klart som fan att jag så gärna så gärna verkligen skulle
vilja bo i hennes kropp. eller åtminstone låna den till beach -09.

end of week

denna helgen har gått i ett så snabbt nafs att det är alldeles jättesorgligt. tur att det om fem dagar är fredag igen. TUR! igår drog jag mig alltså ner till helsingfors och försökte hitta mig några fina festkläder och några bra examens- och studentpresenter. jag kom dock hem, sex timmar senare, och hade med mig en h&m-kasse med en liten ynklig kofta i. för 9 euro. ja det är fanimig tragiskt.

under tiden som jag gick omkring i huvudstaden, var jussi och sprang ett halvmarathon i tusby. han kom hem, ganska trött, men med en fin pokal för tredje placering under armen. duktig pojke! igår kväll satt vi och drack jordgubbsbål och åt ostchips och vindruvor hos ett par vänner. och spelade alias. av fyra stycken spelare var två stycken dåliga förlorare, haha. inte jag förstås. jag avskyr sällskapsspel och är alltid inställd på att förlora i dem. det gjorde jag igår också. jag var lugn på bålfronten och fick hangover innan vi gick och lade oss, tio i fyra! men jag mådde finafisken imorse istället.

den kommande veckan ska jag alltså utföra mission impossible och hitta festkläderna och alla fina gåvorna (GE MIG TIPS!!!). och nu ska vi fortsätta denna korta söndagskväll med en beck-film. det är fjärde kvällen i rad vi hyr en ny beck. de är ju rentav fanastiska! fast gunvald larsson är nog vår bästa favorit ändå.

notering

detta kan kännas som väldigt onödig information, men när vi var
och såg the crash förra helgen i tammerfors, var vi och åt på
en thairestaurang som bjöd på himmelskt god mat. jag fick mina
stekta grönsaker i en currykokossås och det allra godaste riset.



som ni vet, så är man så är man. jag är inte gravid.



jag hade ångrat resten av mitt liv om jag inte gått på deras avskedsturné,
jag lovar

lyssna!

alla mina pengar, kom hit

det EXTREMT trevliga med den här dagen är...
... att vår nya diskmaskin står och mullrar på i köket! fantastiskt. efter mycket om och men och efter mycket både mer och mindre starka lyfttag och efter ganska mycket fula ord och huvudvärk, baxade vi ut den gamla (fina, röda, mögliga, trasiga) diskmaskinen till soptippen. det var ungefär som att bära ut en död bisonoxe (definition: "ett kraftigt djur med en längd av upp till 3 meter och en höjd av 1,8 meter ... med en vikt som går upp till 850 kilogram", källa: wikipedia) ur vårt kök, nerför ett par trappor, in i en transporter, ut ur den och därefter slängas in på rätt avfallsavdelning. tur för mig att jussi hyrt in en hjälpande hand, dvs hans brors. jag behövde därmed inte röra oxskrället ett dugg och fick bara stå vid sidan om och se på.

idag kom alltså det nyare exemplaret av hushållsmaskinen ifråga. min uppgift vid installationen var att torka av maskinen och dammsuga upp skrpet som uppkom när jussi borrade lite nya hål till höger och vänster. sen satt jag i vardagsrummet och led av en allvarlig blodsockersvacka (=hängde läpp, gäspade, tänkte negativa saker om det mesta och inbillade mig att tidningen jag höll i handen egentligen var en stor saftig ostpizza). sen fick jag den äran att bli kallad till köket, lägga disken i maskinen och trycka på start-knappen.

och på tal om ära. utan att behöva tänka efter särskilt noga, kommer jag lätt på två människor som verkligen borde få den äran att åka med huvudet före i en köttkvarn.
person nummer 1: chefen. kärringens alla sjutton hakor skulle bli en skön maletköttbiff.
person nummer 2: pojkvaskern till granne! *gnisslar tänder* det hände sig så olyckligt, att hiphopgrannen med sällskap hade bestämt sig för att förfesta hos honom igår om kvällen. jag vaknade till allt oljud vid klockan ett. då låg jussi redan vaken. en snäll flickvän som jag är, gick jag berserkergång i hela lägenheten för att slutligen finna ett par öronpluggar åt jussi. själv kan jag nämligen inte använda dessa, eftersom jag även utan dem har svårt att vakna till väckarklockan. jag + öronpluggar = tvärsäker försovning. sen somnade han som en stock, och jag låg kvar vaken och tänkte om och om igen att "vid NÄSTA höga ljud går jag och ringer på", "okej, men vid NÄSTA vrål går jag och ringer på", och detta upprepades till klockan 02:10 när de fortsatte sin torsdagsfest från vårt gemensamma höghus till följande lokal. och nu ska vi minnas att det faktiskt ligger en lägenhet mellan oss och hiphopgrabben, hur mycket oljud måste de stå ut med där i mitten?!

men nu ska vi faktiskt borra sönder kakel i badrummet och installera det nya torkstället för alla våra tusentals rentvättade klädesplagg! det har varit en mcyket förlustrik veckan på den ekonimiska fronten, eftersom mattan, diskmaskinen, torkstället, våffeljärnet och digiboxen alla kommit under veckan. HAHAHAHA. inte nog med det, men förra lördagen var vi till tammerfors på roliga kläduppköp, och imorgon ska jag till helsingfors för ännu roligare kläduppköp. och nu ska ni inte tro att mina pengar räcker till hela kalaset, oh nej. min plånbok gråter blod alltså. och spargrisen med alla mina besparingar är så jättetom att den får mig att gråta.

hejdå hälsningar vänligen
lotta (fattiga) kyrkråtta

mickey mouse!

lyckan är gjord! mitt finfina våffeljärn befinner sig just nu i skrivande stund nu i mitt kök och jag väntar på att middagen ska smälta lite grann så jag genast kan börja steka mickey mouse-våfflor med grädde och hjortronsylt, alternativt grädde och jordgubbar. MMMMMMMMM. och åh vad jag är glad och åh vilken materialist jag är. iloveit.

cerat & mer

idag är det 25 grader varmt ute. eftersom det är så varmt och soligt ute, sitter jag alltså inomhus. that's the way baby, så är jag säkert inte så himla ledsen sedan i slutet av sommaren då alla är andra är solbrända som fan, men inte jag, eftersom jag suttit inomhus och tjurat under sommarens soliga dagar.

imorse vaknade jag till att mina njurar ungefär höll på att gräva tunnel till kina genom hela min kropp. mina läppar såg även ut som ett par vita uppsvällda samt fjällande ärtskidor.
efter en lagom prövande dag på jobbet, märkte jag alltså till min glädje att solen sken från en strålande blå himmel. men magont och ryggont strosade hemåt från jobbet. på vägen inhandlade jag en glass för att bättra på modet lite granna. när jag väl slickade i mig det sista av glassen, fick jag en galet stor sticka i läppen från glasspinnen. vad är det för en jäkla pinne?! eftersom jag inte kan röra mina läppar utan att huden genast spricker och eftersom all beröring gör så lagom ont, så sitter stickan fortfarande kvar någonstans under alla fjäll. och tar så sabla ont.

det är hemskt synd om mig idag som ni säkert förstår... kanske jag borde ta mig ut lite grann åtminstone. kanske. kanskekanskekanskekanskekanske.

(p.s. senare ska jag tala om för er att det inte alls är synd om mig eftersom jag var och så the crash i helgen och det var så jävla guld.)


update: jag gick ut i en ytterst minimal klädsel, kom på att jag aldrig i livet skulle kunna ta mig igenom en promenad såhär utan att frysa häcken av mig, och satte mig därmed på en icke-blåsig bänk på gårdsplanen. i cirka sju minuter (och jag skojar inte, sju minuter var det) orkade solen lysa, sedan kom ett goljat-moln som täckte hela solen och började pinka mig i ögat. DET VAR INTE SJYSST! INTE!

ett uns damm

det är väldigt sorgligt att jag haft bad-hair-day i exakt två veckor på raken nu. två veckor! jag är ju kvinna, herregud, och det är väldigt psykiskt påfrestande att vakna upp till att varje morgon se förjävlig ut i håret. vad ska jag ta mig till? kanske färga håret? ja, eftersom färgen också ser galet ful ut. åh typiskt, säger jag och tar mig för huvudet.

men det är BRA att det är fredag idag. och underbart att den här helgen är bokad med massvis av roliga saker. mindre underbart är dock att vi flyttade städdagen från igår till idag. vad var det för en jävla idé? det är tur att min gråa katt är riktigt kilare som gärna vill hjälpa till med städningen. dock är den inte alltför proffessionell inom just det här området, men den försöker allt. jag är dock lite motiverad, eftersom vår nya vardagsrumsmatta ligger på posten och väntar på att den nya ägaren (läs: lotta wasenius) ska lösa ut den och älska den till the end of time. jag vet att det kommer vara en bra kärlekshistoria. nu återstår bara att berätta för katterna att de noggrant måste damma kattsanden från tassarna innan de går över mattan. och att de absolut inte får lägga klorna i den. och att de aldrig mer kommer kunna bygga tunnel under den.

LYSSNA på den här! (redrama - music)
det är den bästa låten!

sökes: frivillig lieman

när jag blir jättearg, får jag mest lust att skrika fula saker så högt och hårt, att den man skriker till blir döv och att man själv blir alldeles hes och utmattad. men fastän skriket och ropet kittlar i halsen låter jag oftast bli. jag smäller inte i dörrar heller eller kastar saker. när jag blir arg och väljer att inte skrika fula saker åt den som gjort mig arg, så biter jag ihop tänder allt vad jag kan. senast jag var jättearg var mina gommar sjuka flera dagar efter allt ilsket ihopbitande.

idag kom lönekvittot på posten, hursomhelst, och för sjuttiosjunde (minst) gången hade chefen betalat ut mindre lön åt mig än hon borde. har satkärringen inte i smyg lagt för liten timlön, så har hon i smyg dragit av lite timmar, och jag blir så jääääävla less på hur jäääävla dryg den haggan är i grund och botten och rakt igenom. jag ringde upp henne och var jättesliskig och svarade med "Heeeej Lotta, hur har du det?". jag hatar när hon frågar hur jag har det, för hon är verkligen inte ett piss intresserad. genast jag presenterade mitt ärende för henne, blev hon skitsur, kort i orden, dumstämplade mig och talade om för mig att vi inte kan ha så liten skillnad på våra löner, eftersom hon minsann är professionell och så mycket bättre än mig på att utföra ett städjobb. därför tyckte hon att hon hade en bra orsak till att sänka min timlön. helvetes elden började genast flamma ur mina öron, och jag talade om för henne att jag skulle ringa upp facket på momangen och därefter ringa upp henne igen. hon lät ännu surare i luren, men gick genast med på att ändra lönen och betala ut ersättningen i nästa lön.

det är banne mig tur att det bara är tre månader kvar tills jag tar mitt pick och pack och går och aldrig mer behöver göra som det satmaran säger. ifall känner för att ställa upp som lönmördare, så tag kontakt! troligtvis kommer du genast bli anställd! tjäna lite fickpengar vafan!

(tre månader känns som en oändlighet just nu faktiskt och mina käkar har träningsvärk av ihopbitandet)

happy faces!

det är dumt att säga det högt, men den här veckan har varit närapå alldeles underbar. varför? jag vet inte! måndag var en bra dag, jag var inte vidare ilsken över att behöva gå upp tidigt och gå till jobbet, det var en hemskt bra dag på jobbet, igår var en brabrabra dag och vi firade lottas namnsdag med en mintchokladkladdkaka (det var gott men sött och mina tänder gick i kras och så vidare) och inhandlade två biljetter till the Crash' konsert i tammerfors på lördag. sen var vi och körde runt i vårt nya vrålåk - ja herregud! idag har jag ätit vidare på kladdkakan, och hittat mig den mest bedårande vita kattunge man kan tänka sig. med lång och lurvig päls. nu måste jag fortsätta klura på huruvida jag ska ta den eller inte. den är så fin att jag nästan måste känna hur mina ögon fuktas lite grann, heheheh. och nu är det ju snart helg också (och lönedag och shoppingfredag och thecrashlördag)... underbart...!

money is nothing

under den senaste veckan, har jag funnit många brister i vårt hem. vi behöver nya prylar, både nödvändiga och mindre nödvändiga. exempel på nödvändiga prylar:

- en ny gräddvit lurvig och mjuk vardagsrumsmatta (eftersom den nuvarande är från 1900-talets början, dammar som fan hur mycket man än skulle damma av eller dammsuga den, är ganska jääääävla omodern och i övrigt förstör resten av vardagsrummets inredning.)

- en ny torkställning (eftersom den nuvarande är crashbangboom efter att jussi slängt upp vår jävligt fula och jävligt TUNGA (vi snackar cirka femtio kilogram! för en matta!), tidigare omnämnda varddagsrumsmatta på ställningen. det vore som att jag lekt tjurrodeo uppe på torkställningen och sedan förvånats över att ställningen däckat ihop, gått sönder och tappat alla sina funktioner. ja, just nu är ställningen alltså vind som en väderkvarn och faller ihop om tyngdbelastningen överskrider 200 gram, dvs att vi under ett pass endast kan torka fem par strumpor eller möjligtvis en tunn t-shirt, och det går endast att placera ut tvätten på ena kanten av ställningen, eftersom vindheten gör att den annars kommer i obalans med gravitationen. men det är gött.)


exempel på mindre nödvändiga prylar:

- disneyvåffeljärnet jag dreglat efter i all evighet! (mitt eget förstånd talar om för mig att jag mycket väl kunde ha klarat mig utan denna, och att den därmed klassas som en "mindre nödvändig pryl".)

- en digitalbox som kan spela in alla de program vi missar efter att vi gått och lagt oss (eftersom vi MÅSTE gå och lägga oss tidigt om kvällarna...) på sin 320 Gb-stora hårddisk (denna var jävligt dyr och skulle givetvis ha lagts i kategorin "nödvändiga prylar" om jussi fått bestämma. men det får han inte.)


därtill kommer vårt kök snart att prydas av en fungerande diskmaskin. en mindre nödvändig pryl. dock MYCKET omtyckt och uppskattad redan nu.
därtill alla KOMMANDE (what? hade man kunnat börja spara dessa pengar redan i vintras? what?!-i-don't-quite-understand-now-i-think!) sparpengar till vår sommlovskassa.

också uppskattat att det här hela kalaset kommer gå på några hundra euro. NÅGRA JÄVLA HUNDRA EURO!
har vi vunnit en miljon på lotto? - nej.
har vi vunnit tiotusen på en skraplott? -nej.
har vi ens vunnit ett tio euros presentkort till en mataffär? -nej.
har jag några hundra euro i spargrisen? -nej.
har jag några hundra euro i plånoken? -nej.
har jag några hundra euro på kontot? -nej.

någon som kan tänka sig att ge mig tak över huvudet när vi inte längre har råd att betala hyra för taket vi bor under nu? då kommer jussi skylla på mig och mitt våffeljärn, och jag kommer skylla på jussi och sin digibox. det vet jag, eftersom vi började skylla på varann redan igår kväll.

en gång

om inte helgen bygger upp på något verkligen oexisterande,
är jag ingen någon någonsin trampat på.
helgen har varit så lång och jag lyckas med andnöd ta mig igenom
dike efter dike
staket efter staket
och fundera hur många hinder jag ännu kommer behöva hoppa över
förrän mina ben blir för korta för att ta mig över ett endaste ett och jag
snavar. precis likt det där som hände i trappan.
precis likt det där som hände den där gången.
precis då mamma öppnad dörren och jag drog mina nittio armtyngder
klockan halv tre på torsdagsnatt. eller då jag gjorde tvåhundra benlyft och skulle duscha. källartrappan blev så lång och mina ben orkade inte bära de femton trappstegen ända ner. det var precis den gången då jag föll i trappan för att benen krympt. eller så var det något annat.

det var som den där molniga dagen då det regnade och jag begav mig ut på långrunda och kom in regnkall och mamma tog tag om mina axlar och sa
Lotta, det här är vansinne, du är sjuk!
det var den där gången då jag kröp ner under täcket och viskade jag är förkyld för att intala mig själv om den allra diffusaste vitlögnen till något jag borde ha trott på själv till och med.

och slutligen den där dagen då jag satt på golvet i mitt rum som ett barn
som ett jävla barn
och grät att min värld inte håller längre att jag inte blev gjord för det här
och mamma höll om mig som vanligt, hårt, tills jag försäkrades om att hon fanns hos mig hela natten om jag ville det.
och jag hörde mamma gråta inne hos j den kvällen,
tills jag somnade långt senare och vaknade till att lampan sken rakt på mig.
släckte den något omedvetet. släckte något helt annat också.
men jag kom ju tillbaka?

-dagboksinlägg från maj 2005
herregud?

en ledig dag i sänder

se på den här stackars kyckligen! det är jag, jag! ena ögat hänger endast halvt med, nästan på underläppsnivå. och ena foten sitter bak i nacken och det lilla gula dunet hade bäst före datum för tio år sedan, och någon har dreglat massa chokladdregel över hela hönan (denna fann jag i ett av mammas påskgräs i år, uppdatering på kyckligfronten needed). jag menar, jag tror att det känns såhär att ha opererat bort toncillerna eller svalt en kniv och misslyckats. men jag har bara en naturligt ond hals. ändå har jag druckit mycket te och ätit mycket extrakrämig chokladglass.

igår var förresten en legendarisk dag. jag kom mig ett steg högre upp på kvinnlighetstrappen igen (senast jag tog ett steg var när josefine lackade mina naglar, fast det börjar vara ett tag sen)! ja alltså, jag såg mitt första hela avsnitt av Sex and the City. fabulous. jag är inte helt övertygad, men jag kunde försöka mig på det igen.

fast om jag tjänade ett nytt kvinnlighetspoäng på det där, så gjorde jag nog en hundra-minus-poängare häromdagen: jag såg en hel 1 & 44 h lång TopGear dvd! såhär står det ungefär på baksidan av fodralet: "TopGear handlar bara om två saker: Feta bilar och hög fart! ... trycka gasen i botten på de nyaste, snyggaste, snabbaste och mest heta bilarna eller berättar den nakna sanningen om en familjsedan...". får jag lova att känna mig ledsen.

ondt i halsssen

jag sitter hemma och känner mig förfärligt svag i kroppen. imorse vaknade jag till att köksfönstret stått öppet heeela natten, och min hals hade legat i draget = jättetjock sak i halsen som skavde och gjorde ont, kanske en kaktus, kanske en motorsåg, kanske en hemskt benig liten piraja. när jag skulle bestämma mig för vad min frukost skulle bestå av, vällde illamåendet över mig och jag försökte knapra på lite morötter och vindruvor. jag FÖRSÖKTE (faktiskt) också mig på en liten och taning smörgås, men mina hals, som led av refluxer, ville inte ens ha vatten. iväg med mig till jobbet i alla fall. tre timmar senare, efter ett trendigt utövande av kräksreflexen, återkom jag med en stämplad lapp om sjukskrivning. nu är det ju ingen typ av influensa jag har ändå, tänkte jag och kom hem och var glad över att få ta en riktigt lugn ledig dag imorgon. nu ville inte gud ge mig så mycket nöje, utan jämnade ut situationen med att ge mig feberfrossa och huvudvärk, så fort illamåendet gått om. TACK! jag ska härmed genast gå och lägga mig och powernappa tills prinsen kommer hem från jobbet.

(igår tupplurade vi också. för att orka se finland-canada matchen som gick igår. eftersom vi brukar gå och lägga oss runt halv tio (HAHAHAHAHAHAHA) så var tuppluren behövlig då vi vakade hela varvet till kvart i tolv igår. kvart i tolv alltså! jag gillade inte matchen, fastän den slutade med att finland vann, egentligen. men inte egentligen. äsch då.)

livet är guld

det har varit en finfin valborg och första maj och helg och allt det där,
med många soliga dagar, mycket god mat och många trevliga människor.
jag får mycket inspiration till livet, så det brusar mellan öronen
och så fjärilarna fladdrar i magen.

man mår som man förtjänar

hej och glad första maj! jag sitter inomhus och känner mig väldig rastlös. jag lider av enorma hungerskänslor som jag försökt bota med olika saker man kan äta. just nu avverkar jag en liten portion glass, men jag har redan hunnit äta både frukt och kex och och riktig mat (och frukost såklart) under de knappa tre timmar jag varit vaken. ganska törstig är jag också. min sambo ligger under täcket och sover bort dagen, efter att ha tillbringat sin sena natt och arla morgon på badrumsgolvet. du skall icke sparka på honom som ligger, men jag hade hemskt stor lust att lite ilskat stöta min fot i den däckade manskroppen, när jag efter otaliga försök att få honom till sovrummet ändå inte lyckades.

hm, igår hade vi noll planer inför kvällen. vi handlade ganska mycket mat, kom hem, gjorde ganska mycket mat och satt därefter och rullade tummar i soffan. slutligen tog vi tåget till tavastehus, där jussis bror bjöd på lite shottar på en liten pub. därefter kilade iväg till denne brodern, lyckligtvis höll hans fru A till hemma hos dem och jag blev inte tvungen att spendera min ikväll i de suputa brödernas sällskap. fastän min kropp var nästan alkoholfri, förutom de där shottarna, så ställde A till det på ett annat vis. av tonic och jordgubbssprit gjorde hon några extremt starka drinkar åt mig, som gav mig en redig halsbränna. och... en ny personlighet. långt efter midnatt skulle vi ännu ut på en krogrunda, lyckligtvis fick min käre man för sig att han mådde skitilla och ville genast åka hem utan att dricka något eller på annan vänster vara social. eftersom att det var meningen att vi skulle sova hos hans bror, och eftersom det sista tåget redan gått, ville han hemskt gärna, i den kalla natten, ställa sig i den kilometerlånga taxikön och betala 60 euro for a ride home. attraktivt. inte.

gårdagens heliga mat. jag har nog all rätt i världen att vara lycklig över att jag lyckades med de fyllda paprikorna. ja, allt eftersom jag är den sämsta kocken i världen. men fyllda paprikor alltså, och en grekisk potatissallad med tzatziki och fetaost. smarrigt, mama!

tavastias vackra kvällsvyer

jag förstår att in får ut väldigt mycket av den här bilden. mycket kickar. att ni nästan blir chockerade och övervällda över hur artistisk och personlig den här bilden är. och hur duktig fotografen är sen. och hur naturligt vacker och nykter modellen är. hurra!

man mår som man förtjänar, kort och gott. jag är vädigt sugen på pizza.
imorgon är en ny dag och idag är en ny kväll, hurra igen!