amarillo is the king

det här med min trip till helsingfors i lördags, det finns typ två bilder från gina tricots provrum. där testade jag en hel hög med oseriösa plagg som hade passat bättre uppspikade på en trädstam än på min kropp, så att... jag tappade all shoppingmotivation och svor på att inte gå in på ett enda provrum till. och som jag sa. sen försökte jag även hitta ett lämpligt fikaställe som inte varit så jätteöverfyllt, men lördagseftermiddag som det var, så var de flesta caféer ganska fullsatta. jag kom att sätta mig på ett av de smockfyllda caféerna tillsammans med en hemskt murken makeup-artist för maxfactory i samma trånga bord. nae, vi gick inte någon gemensam konversation. jag skulle satsa på liten budget, och tog en tråkig cookie och ville ta den billigaste drycken - te. teet smakade apa och kostade 3,40 euro för en jäkligt liten kopp! vilket oförskämt pris på en kopp te!

gina tricot, med tröjan som i vanlig ordning såg så skön ut på galgen
men som inte smekte mina kroppsformer ett dugg. jajjamän!

när jag väl var hemma, hade jussi redan anlänt från sitt marathon. han var ännu tröttare än mig, och minst lika hungrig. åh, vi bestämde oss för att äta på amarillo, och det var så länge sedan. maten är alltid garanterat god där. i love it!

nachos till förrätt!

men även mozzarellapinnar, det får nästan mitt smaksinne att tappa tårar av glädje.
MMMMMMMMMMMMM.

herr johansson tog en burger med en grön sallad till...

och jag hade väl lika gärna kunnat ta sallad, men det gjorde jag icke,
eftersom amarillos crispy slice potatoes är så smarriga att det defintivt
står först på tilltuggslistan, hehehe. men jag beställde in en quesadilla
med chevre, lök och guacamole (bland annat), och det satt fint på
både tungan och i magen. MMMMMMM (tusen gånger om)!

om jag nån gång vinner på lotto, så lovar jag att börja äta på amarillo varevigaste dag.
(p.s. jag ville inte gå till jobbet imorgon, jag är trött och led och längtar
sjukt mycket efter sommarledigheten som ligger en evighet bort. d.s.)