den här halvusla dagen har byggts på:
-häng i sängen med grå katt och vit katt och stirra i taket och undra (1 timme)
-ett telefonsnack med mamma (2 timmar)
-hundratusen mariokartrace (2 timmar)
-lösa sudokun (2 timmar)
-läsa alla (cirka tio stycken) kalleankatidningar jag inte hunnit läsa sedan december (2 timmar)
-äta blodgrape, dricka soyadryck, baka lunchscones med vad-som-finns-i-skåpet-ingredienser och avverka dessa tillsammans med smält smör, hallonsylt och goudaost, äta lite choklad, dricka tusen liter vatten och äta lite till (ca 15 timmar)
under alla dessa timmar, som jag ägnat åt annat, har jag ändå tänkt på den förbannade analoga sepekameran, på den förbannade analoga sepefotouppgiften och på min förbannade förmåga att sköta saker och ting. därför var det bäst att stiga upp ur sängen imorse och spola ner alla analoga ångesttankar i toaletten och ta fram den digitala välsignelsen och berätta för den att jag aldrig mer kommer underskatta den och dens egenskaper. jag får både irritations-, ångest-, döds- och helveteseksem av en analog kamera och en rulle film. OCH filmframkallning OCH mörkrum. FY.
dessutom, när jag stigit upp imorse, och ätit den gudomliga blodgrapen till frukost, och stationerat mig vid datan, vägrade datorn öppna min mapp med (en miljon) bilder. den vägrade ta emot nya bilder. den vägrade samarbeta och jag fick panik över att mina bilder nu, efter en evighets vetskap om att jag verkligen borde göra backupkopior på mina bilder eftersom vår krassliga gamla dator snart kommer göra sig av med dem, var borta.
när jussi kom hem, tog vi hans krassliga gamla externhårddisk till hjälp, och jussi fick efter lite klurande dit datorns bilder. detta är fantastiskt. det som inte är lika fantastiskt är att den här datorn håller på och formateras (eller nåt liknande) just nu, eftersom den kört fast i gyttja och inte vill komma någonstans, förutom online. och bättre det än inget. och sen får vi hålla tummarna, för det är verkligen inget speciellt bra tillfälle för datorn att gå i tusen bitar just nu.
-häng i sängen med grå katt och vit katt och stirra i taket och undra (1 timme)
-ett telefonsnack med mamma (2 timmar)
-hundratusen mariokartrace (2 timmar)
-lösa sudokun (2 timmar)
-läsa alla (cirka tio stycken) kalleankatidningar jag inte hunnit läsa sedan december (2 timmar)
-äta blodgrape, dricka soyadryck, baka lunchscones med vad-som-finns-i-skåpet-ingredienser och avverka dessa tillsammans med smält smör, hallonsylt och goudaost, äta lite choklad, dricka tusen liter vatten och äta lite till (ca 15 timmar)
under alla dessa timmar, som jag ägnat åt annat, har jag ändå tänkt på den förbannade analoga sepekameran, på den förbannade analoga sepefotouppgiften och på min förbannade förmåga att sköta saker och ting. därför var det bäst att stiga upp ur sängen imorse och spola ner alla analoga ångesttankar i toaletten och ta fram den digitala välsignelsen och berätta för den att jag aldrig mer kommer underskatta den och dens egenskaper. jag får både irritations-, ångest-, döds- och helveteseksem av en analog kamera och en rulle film. OCH filmframkallning OCH mörkrum. FY.
dessutom, när jag stigit upp imorse, och ätit den gudomliga blodgrapen till frukost, och stationerat mig vid datan, vägrade datorn öppna min mapp med (en miljon) bilder. den vägrade ta emot nya bilder. den vägrade samarbeta och jag fick panik över att mina bilder nu, efter en evighets vetskap om att jag verkligen borde göra backupkopior på mina bilder eftersom vår krassliga gamla dator snart kommer göra sig av med dem, var borta.
när jussi kom hem, tog vi hans krassliga gamla externhårddisk till hjälp, och jussi fick efter lite klurande dit datorns bilder. detta är fantastiskt. det som inte är lika fantastiskt är att den här datorn håller på och formateras (eller nåt liknande) just nu, eftersom den kört fast i gyttja och inte vill komma någonstans, förutom online. och bättre det än inget. och sen får vi hålla tummarna, för det är verkligen inget speciellt bra tillfälle för datorn att gå i tusen bitar just nu.
äääter du bara en blodgrape till frukost? domma onge, ska jag slå dig på fingrarna med linjalen? ;) äta regelbundet och balanserat är a och o!!! speciellt när man haft/har en äs och riskerar att trilla dit igen. moralkärring-lektion slut. puss
ReplyDelete